M. Olsson mitt på planeten

Dax att lägga ner bloggen

2011-09-06T18:11:00.002+02:00

I brist på först och främst tankar men också kraft och ork läggs denna blogg härmed ner! Tack snälla fina stadshusbloggen för den tid som varit. Det har varit roligt att stadshusblogga: först tillsammans med Malvorna i bokcirkelformat och därefter under kapade förhållanden som ensam pilot.

Må bloggandet fortsätta på alla möjliga bloggarställen om än inte just här!

Over and out

Blandade böcker

2011-07-21T18:43:00.020+02:00

På kursen som jag avslutade i våras fick jag inte bara ett fint diplom utan också en bok:

Rubiner & (o)slipade diamanter innehåller tolv personporträtt av människor med bred erfarenhet av informationsyrket. I boken delar de med sig av sina erfarenheter och berättar om svårigheter och framgångar. Jag sträckläser boken som är mycket intressant.

När jag senare läser Sylvia Nylins, ordförande i Sveriges informationsförening, blogginlägg "Kommunikation är inget självändamål" känns det som om hennes text sammanfattar boken förträffligt.

Betyg: mycket väl godkänt. Läs boken om du arbetar inom kommunikationsbranschen eller om tror att kommunikation är nödvändigt i allmänhet eller för att nå mål i synnerhet :)

Vad är ett varumärke och hur bygger man ett sådant? Varumärke - just nu i kommunikationsropet - men vad betyder det och vad innebär det? Matts Heijbel har svaret: det är människor som befolkar varumärket - berättelser som handlar om människor och om verksamheten. Matts har skrivit i sin bok, Storytelling befolkar varumärket, om hur företag och organisationer använder sig av berättelser om sin verksamhet för att nå framgång. Han menar att berättelser både kan locka till sig kunder och rätt medarbetare. Boken är lättläst och intressant.

Jag fastnar för en berättelse från hemtjänsten om en gamla dam som inte ville duscha. En ny medarbetare börjar hos henne och han kommer snart på ett sätt att locka den gamla damen till duschen. Han ställer in en stol i duschen, softar belysningen, tänder doftljus, lägger fram snyggt vikta handdukar och ställer fram ett glas juice. Sedan ropar han på den gamla damen att det är dags att gå till SPA-behandlingen. Den gamla damen må vara ovilligt inställd till duschning men SPA-behandlingar - det är grejor det. Efter att duschningen omorganiserats till SPA-behandlingar hade hemtjänsten aldrig mer problemet med att kvinnan inte ville duscha.

Betyg: Ännu ett MVG utdelas. Återigen: är du i kommunikationsbranschen eller tror du bara att kommunikation är nödvändigt i allmänhet och synnerhet: läs då boken.

Vem minns inte Igor Ardoris från första säsongen av tv-dokumentären "Klass 9A"! Denna fantastiska man med oceaner av tålamod och tonvis med motiverande tillrop. Igor är inte bara utbildad förskollärare och tvkändis - han är författare också. Jag läser hans bok "Själförsvar. Lycka och att lyckas". I boken delar han med sig av tips och tricks för att hantera tillvaron lättare - mental träning helt enkelt.

Boken är jordnära. Igor kom från forna Jugoslavien till Sverige som tonåring och har haft anledning att praktisera många av tipsen själv. Jag blir nyfiken på att läsa mer om just Igor och hans bakgrund och egna erfarenheter. Sista kapitlet i boken är ett utdrag från Igors nästa bok "Hänsyn - om konsten att ge och ta plats i tillvaron", av vilket jag förstår innehåller Igors tankar om hur det är att komma till ett nytt land.

Betyg: bra välskriven och lättläst bok. Högsta betyg utdelas återigen.

Jag stod och glodde på den länge. Har jag läst den? Nä, tror inte det men något är bekant. Det var Lars Keplers debutbok Hypnotisören som jag läst och inte Paganinikontraktet som jag nu stod och glodde på. Jag inte bara glodde - jag slog till och köpte boken också vilket är något jag inte ångrar. Boken är en 561-sidig berättelse om mord, annan bråd död, märkliga och komplicerade men samtidigt spännande livsödén. Jag sträckläser boken och kan inte ge den annat än högsta mordhistorieboksbetyget.

Betyg: fem läskiga historier av fem möjliga. HUA!

Ska jag verkligen läsa den här boken? Jag är ju ganska blödig och kommer säkert att drömma mardrömmar och kanske till och med gråta en skvätt tänker jag när jag läser på baksidan av boken "Blondie" skriven av Birgitta Andersson. Birgitta är en kvinna 60+ med en minst sagt brokig bakgrund. Hennes uppväxt var allt annat än rosa. Hon levde under knappa ekonomiska omständigheter, blev mobbad och våldtagen som 7-åring. Fram till 40-års åldern åker hon in och ut mellan ungdomsvårdsskolor, psykiatriska klinkiker, mentalsjukhus och Hinseberg. Därefter pluggar hon journalistik på folkhögskola och gör en kometkarriär som toppas med diverse direktörstjänster och ett ganska vanligt familjeliv med man och barn. Missbruk på olika sätt följer henne emellertid livet igenom vilket gör att hon tar ännu en sväng ner i skiten och nu + 60 sitter hon rätt pank men ganska lycklig och harmonisk som nybliven författare.

Det som förundrar mig mest är hur man kan misshandla sin kropp med så ofantligt mycket droger och sedan komma tillbaka. Birgitta går på tunga droger från ungefär 12-års ålder och lämnar knarket vid ungefär 40 bara för att fortsätta missbruket med alkohol. Boken beskriver ett facinerande människoödé. Jag varken drömmer mardrömmar eller gråter när jag läser den - jag är mest förvånad...att hon överlevde.

Betyg: Fyra riktigt läskiga historier av fyra möjliga. Boken är välskriven och intressant. På sista sidan skriver Birgitta "Detta är en sann historia - men ändå inte helt sanningsenlig. I verkligheten var allt mycket värre...".

Liza Marklund har slagit sig ihop med en av världens bäst säljande författare, James Patterson, och skrivit boken "Postcard killers". Berättelsen är en ganska vanlig historia framförd på ett traditionellt dramaturgiskt sätt. Tempot i boken är högt; här går författarna rätt på intrigen och kör därefter på, utan en massa målande krusiduller, i en rasande fart.

Betyg: tre vykort av fem möjliga. Bra och underhållande men inte en bok som sätter några större läsvärdesspår.

Trots ovan, ganska svala recension, väljer jag att köpa och läsa "Dubbelspel" skriven av Lizas kompis James Petterson och hans nya författarkompis Michael Ledwidge. Även den här berättelsen är både vanlig och tradionell men begåvas med ett högt rakt på sak tempo som gör att jag ändå sträckläser boken och känner mig rätt nöjd när den är slut.

Betyg: G+. Trots att det inte var många dagar sedan jag läste ut boken kommer jag inte ihåg vad den handlade om och ändå tycker jag att det var ganska bra.

På Pocketshop på centralen ligger fyra böcker med liknande omslag och skrivna av samma författare. Jag läser på böckernas baksidor att det ska vara "insiktsfulla, bitterljuvt roliga, charmerande och välskrivna underhållsromaner". Klart jag blir nyfiken och väljer därför att lägga några spänn på David Nicholls "Mitt livs roll". Boken handlar om en misslyckad skådis i London som lever ett ynkligt liv. Han träffar en kvinna, som också hon lever ett rätt tragiskt liv. Rätt mycket trams hit och dit, med kvinnan inblandad såklart, och slutligen, på näst sista sidan kommer huvudperson på att han valt helt fel yrke och helt fel inställning här i livet och att han helt ska börja om på nytt. Jaha, känner jag som knappt hållit mig vaken under läsandet av allt detta självvalda elände - långt mycket långt från charmerande bitterljuvt roligt.

Betyg: fem rejäla gäspningar av fem möjliga. Hur tråkig och intetsägande kan en bok bli? Troligen inte mer än denna.

Vilket är ett omdöme som gör att jag funderar rätt mycket över mig själv och mina bokval.

För trots att "Mitt livs roll" är bland det tråkigaste jag läst väljer jag att just nu läsa en annan av David Nicholls böcker "En dag". Hur den är vet jag inte riktigt - jag har bara hunnit läsa drygt hundra sidor.

...men lite gäspig känner jag mig ändå...

Lär mig allt om iPad

2011-07-06T20:14:00.001+02:00

Äntligen har iPaden kommit!

Massor av nytt att lära :)

KUL!

Hasta la vista Gotland...

2011-07-04T19:26:00.020+02:00

Väntandes i bilkön på den, säkert men anledning av tjockdimma, försenade färjan.

...I will be back!

Efter en superduperultramegabra vecka på Gotland återstod då bara stugstädning och hemresa. Vi åker i rättan tid då en kylskåpskall dimma sveper in över Visby - hua!

Stackars alla Almedalsbesökare som ska gå omkring i dimman. Hoppas den lättar. En kvinna som säkert varit i Almedalen många gånger har i varje fall saker och ting kristallklart för sig:

Gotlandsdricka
Såklart jag provdruckit det lokalt producerade ölet - med varierat omdöme från mig.

Wisby klosteröl är en ganska mesig ale. Den utlovas att vara "fruktig, frisk, smakrik, balanserad med inslag av citrus och smörkola". Det kanske den är - i smyg.

Betyg: två små oansenliga raukar av fem världskända möjliga.

Annat är det med Sleepy Bulldog summer pale ale.

Här lovas "toner av citron och persika i harmoni med karamellmalt", vilket låter inte bara suspekt utan också faktiskt ganska ogott. Men så fel jag har: jag älskar ju öl med toner av citron och persika i harmoni med karamellmalt märker jag efter att ha druckit upp innehållet i Bulldogflaskan.

Betyg: fyra fina raukar på Fårös flashigaste raukstrand av fem möjliga. Och vill jag inte minnas att det var en annan Bulldog som räddade mig från det fasansfulla fastermosterödet förra året. Jo, så var det nog allt.

Sist men inte minst...

Högskolan är byggnaden i bakgrunden - man kan se delar av loggan i övre vänster hörn av bilden.

... har jag nu besökt den högskola som jag senast studerat vid: högskolan på Gotland. Schysst byggnad - har skulle jag ju lätt ha kunnat studerat irl också (fast så blir det inte utan nästa kurs går på högskolan i Växjö).

Hej då Gotland - vi syns snart igen!

Får, raukar och iskallt bad

2011-07-02T18:21:00.011+02:00

Vi chillar och shoppar - fett najs :)

2011-07-01T18:50:00.005+02:00

+ 8 grader och ett fårhopp

2011-06-30T16:54:00.013+02:00

På raukjakt

2011-06-29T21:59:00.012+02:00

Going to Gustavsvik

2011-06-29T15:57:00.008+02:00

På murtur

2011-06-28T16:11:00.018+02:00

Monica Michelin

2011-06-27T19:00:00.007+02:00

Very Visby

2011-06-26T20:01:00.007+02:00

I ♥ Parga

2011-06-21T18:28:00.007+02:00

Vi vill ha mål mål mål

2011-06-07T18:27:00.001+02:00

Bland vitaminer, mineraler och en massa antioxidanter

2011-06-04T20:13:00.014+02:00

Igår tog jag och mina bartenderkompisar vårt fotbollsansvar och hejade från svenska landslaget till seger. Till vår hjälp hade vi en fullsatt pub med glada supporters som både vrålade och skålade samt dricksade, om än lite blygsamt, den mycket ansvarstagande barpersonalen.

För min dricks, 93 kronor, köpte jag 2 liter jordgubbar.

Jordgubbar och öl har många likheter; de innehåller mest vatten, massor av vitaminer, en och en annan mineral och sanslöst med livsviktiga antioxidanter. Antioxidanter behöver kroppen för att stärka immunförsvaret. När man har ett starkt immunförsvar blir man glad. Av öl blir man också glad. Alltså måste öl innehålla grymt mycket antioxidanter. Enkel logik. Det enkla är ofta det geniala.

- Nämen, vad händer nu? undrar både den blygsamme dricksaren precis som den trogne bloggläsaren.

- Ska inte dricksen gå till ölutbildning?

Efter att ha stått bakom bardisken och serverat nöjda gäster öl en hel kväll samtidigt som jag själv hällt i mig massor av kranvatten var jag faktiskt lite sugen på en öl, varför jag tog en tur förbi systembolaget och köpte mig två öl bryggda på recept från USA. Min förutfattade mening om öl bryggd i USA gick över när jag satt och sippade Red Seal Ale på restaurang Flyt häromveckan. Jag blev glatt överraskad över sälölet, vars recept härstammar från Kalifornien. Min ölfördom mot USAbryggd öl grundar sig på Budweiser som smakar just ingenting eller möjligen lite beskt vatten.

Köpte därför två andra USAbryggda öl - ännu inte öppnade så huruvida jag fortsätter att vara glatt överraskad över USAbryggd öl eller inte återstår att se.

Nu tror säkert någon att det där med att öl skulle vara hälsosamt är något som jag hittat på när jag inte haft något annat att göra.

Å nej Å nej.

Öl är rena hälsokuren är ett dokument jag googlade fram från Spendrups webbsida. Skriv ut det, läs det och rama in det. Här bevisas att öl inte bara är nyttigt utan att det också minskar risken för fetma!

Konsensustrans och domedagsprofeter

2011-05-22T13:03:00.020+02:00

Jorden gick inte under. Den här gången heller. Och det var en himla tur det för jag har en massa skoj inplanerat framöver.

Nåväl, som 47-åring har jag varit med om några domedagar som kommit och gått. Den här gången var det den envetne domedagsprofeten Harold Camping som för, oklart vilken gång i ordning, förutspått tid och dag för tillvarons slut.

Harold har nu så mycket erfarenhet av förutspådda domedagar som inte slagit in att han blivit världsmästare på bortförklaringar och ihophittade efterkonstruktioner. Han kommer snart nog att sätta nästa datum för jordens undergång och med hjälp av diverse ologiska, och kanske logiska vad vet jag, förklaringar övertyga de närmaste om saken. Klart man funderar över hur någon kan tro på honom.

Men det här med konspirationsteorier och konsensustrans - sånt förekommer överallt på olika plan och med olika relevans hela tiden. Man kan få folk att gå på nästan vad som helst bara man bestämmer sig för det.

Vad menar människan? funderar säkert en och annan bloggläsare.

Jag känner ganska många som, ofta med åren, dragit på sig så pass högt blodtryck att de valt att söka läkare och nu konstant medicinerar för att hålla blodtrycket nere. Högt blodtryck ställer ofta till en massa trassel för folk; allt från sprängande huvudvärk till hot om hjärtproblem. Jag kan förstå att den som drabbas av högt blodtryck får panik och vill ha en snabb medicin.

En av mina kamrater medicinerar dagligen sedan flera år tillbaka för högt blodtryck. Eller mot kanske det heter. Jag frågade honom häromdagen om hur han mår - är han frisk?

- Ja, jag är frisk, svarar han. Den helvetiska huvudvärken är som bortblåst.

- Vad bra att du är frisk, säger jag. Då behöver du ingen medicin då förstår jag.

- Jo, säger han förvånat. Jag äter piller varenda dag för att kunna hålla mig frisk.

Nu fattar jag ingenting. Varför äter man medicin om man är frisk? Har det onda som orsakar högt blodtryck, och högt blodtryck är det inte normalt att ha som fullt frisk, försvunnit och trots detta äter han medicin?

- Nej, äter jag inte medicinen så får jag tillbaka mitt höga blodtryck, säger min kamrat när han ser mitt förvirrade ansiktsuttryck.

Det är i det här läget konsensustransen visar sig. Folk i allmänhet tror på fullt allvar att de blir friska av att äta medicin. En medicin som bara tar bort känslan av sjukdom för slutar de äta medicinen är de lika sjuka som innan de började. Hur kan ett hel västvärld, full med begåvade människor, gått på det? Vi gör som alla andra gör utan att fundera särskilt mycket på om det är riktigt klokt.

Nu börjar jag komma fram till konspirationsteorin. Så här ser den ut: om vi får ett folk att äta medicin som tar bort känslan av sjukdom innebär det att sjukdomen finns kvar i kroppen och ostört får fortsätta att ställa till problem. Ett symptom är kroppens sätt att signalera att något i kroppen är fel. Struntar kroppens ägare i signalen, genom att döva den med kemikaler till exempel, fortsätter "felet" att gro och ställer sannolikt till med ännu fler "fel". Vilka i sin tur kräver ännu fler mediciner.

Vem tjänar på det?

Inte innehavaren av kroppen i varje fall.

Det är sånt jag funderar på när jag hör talas om allmänna knasigheter!

Bildnötter:
Image: Salvatore Vuono / FreeDigitalPhotos.net
Image: Idea go / FreeDigitalPhotos.net

Vad är egentligen risken?

2011-05-21T20:56:00.017+02:00

Simon Lindgren, kulturforskare och sociolog, från Umeå universitet föreläser på konferensen Framtidens lärande. Kulturforskare med inriktning på nät- och ungdomskultur. Han inleder konferensens första dag med att snacka om fenomenet "ungdomspanik" som också Thomas Fürth och Göran Krafft beskriver i boken "Framtiden börjar i klassrummet".

Simon citerar ur boken "Everything bad is good for you" som den amerikanska debattören Steven Johnson skrivit. Citatet är ett tankeexempel på en alternativ historiesekvens där allt är identiskt med vår tid utom just turordningen av mediernas tillkomst. Den alternativa historiesekvensen lyder ungefär så här:

"Tänk dig att tv-spelen kom före böckerna. Att barn och ungdomar spelat tv-spel i århundranden och så plötsligt dyker de textbaserade böckerna upp och blir den nya innegrejen. Vad skulle vuxenvärlden säga om den nya läsvärlden?

Kanske så här: att läsa böcker leder till en understimulering av sinnena till skillnad från de etablerade och beprövade tv-spelen som stimulerar alla sinnen och som engagerar barnen i en tredimensionell värld. Böcker är endast en torftig ström av ord tryckta på papper och aktiverar bara en liten del av hjärna. Inte nog med det så har böcker också en starkt isolerande effekt på barnen till skillnad från dagens tv-spel som är socialt aktiverande. Barn och unga som av naturen är sociala och livfulla kan hämmas av att sitta ensamma hemma och läsa böcker."

Simon vill med sitt citat ge ett perspektiv på den offentliga debatten som han fortfarande anser tenderar att fokusera på de nya mediernas risker.

Risker med internet är något som Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på högskolan i Gävle, också funderat över. Han redovisar resultatet av en omfattande europeisk undersökning, EU Kids Online, där 26 000 barn i 26 Europeiska länder fått svarat på frågor om hur de handskas med internet och vilken beredskap de har för eventuella risker på nätet.

Slutsatsen är att internet inte är farligt. Det kan faktiskt till och med vara så att internet är ofarligare än livet utanför internet.

Åter till Simon.

Han fortsätter på temat kreativa nätstrukturer och vilka möjligheter dagens medier ger just för lärandet och att utveckla färdigheter. Han påtalar också det faktum att våra barn är digitala infödingar - så är det oavsett vad vi digitala invandrar tycker om saken.

Uppmaningen till oss åhörare, nästan alla invandrar är: se möjligheterna i de nya medierna för det finns oändligt många.

Den största risken är sammanfattningsvis att inte se möjligheterna med och att inte använda de nya medierna i lärandet.

Intervju med Simon Lindgren på Framtidens Lärande 2011 from diu redaktion on Vimeo.

Bilden har jag lånat från http://www.freedigitalphotos.net/: PictureYouth/FreeDigitalPhotos.net

Påhitt, hunger och motton

2011-05-05T20:14:00.011+02:00

En helt hejdlöst galen och rolig historia berättar Jonas Jonasson om Allan Karlsson, 100 år, gubben som klev ut genom fönstret och försvann.

Lite försvunnen är jag också när jag läser om Allans öden och äventyr - om än inte lika försvunne som Allan. Samtidigt som jag softar på Selmas värsta bästa spa i Sunne händer det ena mer osannlika än det andra Allan. Galet roligt. Sanslöst roligt. Heja Allan!

Redan i inledningen får väsktjuven tillika rymligen Allan frågan av blivande vapendragare Julius:

"Är du verkligen hundra år? Då måste du vara hungrig!".

Klart man är hungrig när man är 100 år. Själv är jag inte ens hälften så gammal och har trots detta hunnit vara hungrig i 47 år. Tre bastanta måltider ingår i Selma-spa-paketet. Det är tur det - annars hade jag svultit ihjäl.

Att Allan klarar livhanken är ett under. Han minglar under oklara omständigheter och utan någon större respekt med världsledare såsom Stalin och Mao samt en ansenligt mängd diverse amerikanska presidenter. Han sitter i arbetsläger i Sibirien och på häkte i Teheran.

Allan Karlsson, med en treårig folkskola i bagaget uppvuxen i världsmetropolen Flen.

Berättelsen om Allan är rena rama rövarhistorien, inleder Jonas Jonasson boktexten med. Så mycket påhitt har inte påhittats på en och samma gång någonsin någonstans tidigare. Själv säger jag bara: mer påhitt åt folket!

För trots att historien om Allan är en påhittad rövarhistoria så förmedlar den en och annan klokhet. Allan lever livet med mottot:

"Det är som det är och det blir som det blir."

Varför oro sig? Varför lägga en massa krut på att fundera hit och dit på en massa eventualiteter? Något i linje med vad en insiktsfull kurskamrat sa till mig när vi pluggade tillsammans för en herrans massa år sedan:

"Jag flyter med som en död fisk och sprattlar till först när jag tycker att det är mödan värt."

Jag hör budskapet.

Jag förstår budskapet.

Ha roligt och ta det lungt.

Ska göra det. Men när det kommer till att planera nästa måltid kommer jag aldrig att ta det lungt - måltider ska inte lämnas åt slumpen!

Betyg: fem utmärkta lunchbuffér på Selmas spa. Selmas rökta älg och gravade lax platsar på Michelins topplista.

Problemet med förskottsbetalningar

2011-04-25T15:52:00.010+02:00

Det är inte så att jag har särskilt mycket emot att betala skatt. Jag tycker faktiskt till och med att grundidén är fantastiskt god; vi betalar skatt så att alla medborgare har tillgång till nödvändigheter såsom vård, omsorg och skola oavsett ekonomiska förutsättningar...eller oförutsättningar.

Det känns rätt. Bra. Solidariskt. Schysst. Civiliserat.

Problemen uppstår i bristen på val och problemet med förskottsbetalning. I varje fall för mig som skattebetalare tillika medborgare och kund.

Det är inte så att jag inte förstår hur det funkar - eller inte funkar. Sverige är en av världens bäst fungerade demokratier. Kanske den bäst fungerande. Vi väljer vilka killar och tjejer som ska representera våra åsikter. Så tycker de som fått flest röster på och bestämmer en massa grejor. Är vi inte nöjda med tyckandet och fixandet kan vi inom 4 år och under ordnade former avsätta de tidigare tillsatta tyckande killarna och tjejerna.

Problemet uppstår lik förbannat i brist på val och i tvång av förskottsbetalning.

För som det är idag har jag rätt till sjukvård i ordets rätta bemärkelse. Jag har rätt till vård som i vissa avseenden gör mig sjukare. Och jag har ingen som helst makt över sakernas tillstånd - jag kan inte ens ge fan i att betala för betalat det har jag redan gjort i förskott. Så trots att jag märker att jag inte blir frisk kan jag inget göra för notan är redan betald.

Värsta moment 22.

Om jag inte väljer att betala ännu en gång för annan vård. Som funkar. Fast det känns ju knäppt när jag redan betalt. Kanske har jag inte heller råd att betala två gånger. Det är det ena.

Det andra är att jag fortsätter att hävda att det är en superduperultramegagod idé att betala solidarisk skatt så att alla har råd med vård. Jag förstår emellertid inte om det finns en motsättningen i att betala solidarisk skatt kontra att få välja vilken vård vi vill ha; den som tar bort symptom eller den ger sig på orsaken.

Slutsats: ge mig som förskottsbetalande medborgare rätt att välja vilken vård jag vill ha för mina skattepengar.

Fotnot:

När jag googlade på ordet "förskottsbetalning" fick jag fram den fingervisande arga tanten.

När jag googlade på mycket pengar fick jag fram bilden med mycket pengar. Jisses så mycket pengar som kan sparas om vi skattebetalande medborgare fick botande vård istället för symptomdämpande.

De bästa spelarna sitter på läktaren

2011-03-13T14:02:00.012+01:00

Visst är det enkelt att spela fotboll! När man sitter där långt uppe på sin plats på Råsundas familjesektionen och har full koll över hela planen så är det urplättlätt att ha en massa åsikter om hur spelarna i svenska landslaget borde spela.

Tillropen i form av uppmaningar och råd haglar ner över spelarna från publiken. Ibland får spelarna till det, ibland inte vilket retar en del publikrådgivare att dömma av ordvalen. Hur många på läktaren som själv spelat fotboll någonsin är oklart men helt klart långt ifrån alla.

De bästa spelarna finns hursomhelst inte på plan - de sitter på läktarna. "Spelare" som vet PRECIS vad som borde göras i EXAKT varenda fotbollssituation.

"Läktarspelarna" finns för övrigt i många situtioner där de lägger sig i allt möjligt och även en del som borde vara omöjligt. De här läktarspelarna vet precis vad som borde göras för att det mesta runt omkring dem ska fungera bättre och de vet också vem som gjort exakt vad fel, vilket är en ultramegaviktig sak för läktarspelare att ta reda på. Felgörare bör hängas ut offentligt, skällas på och möjligen också förnedras lite grann...bara så att de här felgörarna lär sig någon gång och slutar fela.

Läktarspelarna kan, på något magiskt sätt, ha kunskap på högsta djupaste vetenskapliga universitetsnivå i ämnen de överhuvudtaget aldrig tidigare stött på eller ens varit i närheten av. Läkarspelare känner sig lättlärda. Smarta!

Och vem är du att läktarspelardömma? frågar vän av "klaga-på-andra-går-bra-men-rannsaka-sig-själv-är-värre-ordning".

Jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig läktarspelat - såklart jag har. Det har hänt fler än en gång att jag trott mig veta vad andra yrkesgrupper kan eller gör, vad som krävs för att utföra andras uppgifter och vad andra inte gör som resulterar i problem. Helt utan någon större insikt har jag uttalat mig om både det ena och andra.

Läktarspelar gör sannolikt många av oss någongång.

Frågan är vad det tillför matchen!

Frågan är om det blir fler mål i matchen med en massa kritiska läktarspelare?

Bildnötter:
Råsunda är ett trevligt ställe.

En läktarspelare och en besservisser har en del gemensamt. Bilden visar en besserwisser enligt Wikipedia.

Afterski med Annika

2011-02-21T17:50:00.002+01:00

Afterski med Annika, originally uploaded by M.Olsson.

Av allaö lkulturs fantastiskt goda öl gillar jag Annika blond bäst. Annika är en ljus belgisk Ale med syrlig, fruktig och lite maltig smak.

Annika är polare med en annan favvo: Leffe blond. Båda är sådana där typer som funkar i alla sammanhang; varför inte after-ski med en påse Werther's orginal som tilltugg (jo minsann - det passar väldigt bra).

Betyg: fem nypistade, soliga, åkvänliga men lite lätt läskiga (det är roligast så) slalombackar av fem möjliga.

Skickat från min iPhone

Ropa inte för mycket efter rättvisa

2011-02-06T16:59:00.016+01:00

- Och inte nog med att de har gratis kaffe - de får gratis frukt två gånger i veckan också. Det är inte rättvist. Vi jobbar på samma företag men olika avdelningar och då ska det väl ändå vara lika?!

Nog har du hört den någon gång: en klagolåt över hur orättvist det är för att någon annan får mer eller bara något annat.

Det är orättvist att de som jobbar mycket och/eller tar på sig mer ansvar tjänar mer pengar, att de som valt att bo på landet har längre till skolan, jobbet och affären, att man inte får exakt den plats på en skola eller en förskola som man vill (en förskola eller skola som alla har rätt till, råd med och som jobbar proffessionellt enligt världens bästa läroplaner), att beräkningsgrunden för föräldrapenning är för låg för stackars höginkomsttagare som då inte kan vara hemma (???), att pensionärer har gratis busskort, att bara flerbarnsfamiljer får flerbarnstillägg, att man bara får 80 % av inkomsten när man är sjuk - alltså från andra dagen för dessförinnan får du inte ett smack - snacka om orättvist.

Inte nog med denna sanslösa orättvisa - i lördagens lokaltidning läste jag att nu måste föräldrar skicka in ett intyg från förskolan till försäkringskassan när de vabbar som bekräftar att lilla guldklimpen på riktigt varit sjuk och hemma. Sedan det kravet kom är det färre som vabbar, eller åtminstone anmäler vård av barn. Försäkringskassan tror att det beror på att många upplever det som intygskrångligt och därför struntar i det. Man kan helt enkelt säga att det är orättvist att de som inte orkar fylla i intyget faktiskt blir utan ersättning till skillnad från de som orkar.

Jag brukar fundera över den där hemska orättvisan; hur smart är det att ropa efter rättvisa som svensk ur ett globalt perspektiv?

Alltså; de flesta av oss räknar oss som vanliga människor tillika jordbor. Visst har väl både du och jag misstänkt att det finns en och en annan utomjordning bland oss, men de är så försvinnande få att vi inte kan ta med dem i beräkningen.

Låt säga att det finns ungefär 7 miljarder människor på jorden. Vi svenskar utgör ungefär futtiga 9,4 miljoner av dessa.

Hur ser det då ut med den demokratiska rättvisan på jorden?

Jo, så här enligt Democracy Index som sammanställs av The Economist, som enligt Wikipedia är en av världens mest respekterade nyhetstidsskrifter:

Sverige klassas alltså som ett av världens mest demokratiska länder. Demokrati, är för övrigt som framgår av kartan, allt annat än självklart för större delen av våra jordborkompisar. I förhållande till övriga världen är vi svenskar således några få väl utvalda extrem demokrati-lyckligtlottade.

Hur ser det ut med den ekonomiska rättvisan på jorden? fortsätter vän av rättvisa att undra.

The gapminders wealth och health-karta har svar på frågan:

Sverige ligger bland toppländerna i spannet "high-income-countries".

Vi i Sverige har inte bara en av världens bäst fungerande demokratier, vi är också bland de rikaste och friskaste. Låt oss nu tänka tanken att demokrati, ekonomi och hälsa ska delas lika mellan alla jordbor (och en och en annan inflyttad utomjording då förstås) - hur påverkar det oss?

Ja, vi får det sämre, mycket sämre, på alla sätt och vis.

Nåväl, på ett sätt blir det bättre; nu behöver vi inte fundera på krångliga vab-blanketter längre för någon vab-ersättning kommer vi inte att behöva bekymra oss över ändå. Såklart barnen kommer att fortsätta att vara sjuka, sannolikt mer och oftare sjuka än idag, men att vi skulle få ersättning för det i en rättvis värld kan vi glömma.

Så det gäller att tänka sig för innan man ropar på rättvisa. Har man en jädra otur så drabbas man nämligen av den.

Å så var det det här med fotnötter igen:

Ropa-bilden har jag hittat på en blogg

Artikelbilden fanns i Eskilstuna kuriren lördagen den 5 februari

Democracy-index fanns på Wikipedia

Wealth-och-health bilden hittade jag på the gapminder

Och Baloo sprang runt och var nöjd på youtube

Sluta jiddra börja trolla

2011-02-06T12:48:00.008+01:00

Det är bra att kunna snacka mycket!

Socialt kompetenta människor kan snacka - snacka högt och lågt - hit och dit - om allt och inget. Och visst avundas jag människor som kan snacka i alla situationer. Jag kan också prata: när jag har något att säga vilket är långt ifrån alltid. Ibland tänker jag att det vore kanske bra om jag hittade på något att säga fastän jag inte har något att säga så att det verkar som att jag har något att säga - fast jag har ändå inget att säga fastän jag försöker hitta på något.

Så jag förblir tyst.

I dagens DN har jag emellertid fått upprättelse. Det är finska professor Liisa Keltikangas-Järvinen som uttalar sig på "Jobb och karriärsidorna" under rubriken "Att prata är stort - att jobba är större". Hon menar att det finns liten, eller kanske ingen, koppling mellan social kompetens och människans förmåga att hålla konstant låda. Snarare tvärtom. Forskning visar nämligen att blyghet och empati har ett samband, vilket innebär - enligt Liisa - att en blyg person kan ha utmärkta sociala förmågor, men sakna behovet av att stå i centrum. Liisas slutsats och rekommendation till företag som ska rekrytera medarbetare är att anställa dem som inte snackar så himla mycket. De jobbar nämligen istället.

Det är klart att det är härligt att få upprättelse men egentligen tycker jag att folk ska få vara som de är - för ALLA är OLIKA. Låt pratkvarnarna snacka och låt oss utan särskilt mycket att säga vara tysta. Att försöka förändra sin personlighet så att den passar in i den lilla normsnack-boxen är svårt - så svårt att många som försöker drabbas av klaustrofobi och blir lite tokiga. Det finns olika diagnoser för boxklaustrofobi, flera består av olika bokstavskombinationer.

Vad som är mycket snack och vad som är lite skiljer sig också åt.

Jag har en kamrat vars dotter fick kritik i skolan för att hon snackade för mycket. Dottern hade lite svårt att reglera det där för hon var ju som hon var - alltså det var rätt mycket snack på utvecklingssamtalen om att hon snackade för mycket och att hon borde lära sig att vara tyst! Problemet löste sig fantastiskt bra för dottern. Hon fick en ny lärare som tyckte att hon pratade alldeles förträffligt lagom mycket. Därefter kunde de använda utvecklingssamtalen till att just fundera på hur hon kunde utvecklas ännu mer och inte hur hon skulle avveckla snackandet.

Jag har varit med om det omvända också - att elever fått höra att de snackar för lite. De eleverna kan ta Lissa Keltikangas-Järvinen och Lpo94 med sig till nästa utvecklingssamtal. Lpo94, det vill säga läroplanen, säger tydligt att kunskaper kan visas på olika sätt. Liisa kan bara vara där och nicka bekräftande.

Eller varför inte bara låta knäckehäxan säga sitt:

Lite blandade nötter:

Artikeln kommer från DN söndagen den 6 februari 2011.

Bebisen i lådan har jag hittat på en blogg.

Knäckehäxan låg och skvalpade på youtube.

Gott Nytt Roligt År!

2010-12-30T12:14:00.005+01:00

Gott Nytt Roligt År! önskar jag alla bloggläsare och även alla andra.

Något nyårslöfte?

Självklart!

Mesta möjliga roligt!

Flashback 2010: livet är ändligt. Fokusera på det som är kul. Sträva efter att ha mest möjliga roligt. Tråkigheter och elände drabbas vi av ändå. Vare sig vi vill eller inte.

Yr i mössan

2010-11-28T12:23:00.010+01:00

Sonen kan inte begripa och jag kan inte förklara varför en del lärare i skolan lägger ner så mycket kraft på huvudbonader.

Det vill säga; lägger ner så enormt mycket energi på att få - främst killar - att ta bort tygstycken från sina huvuden, tygstycken i form av mössor och kepsar.

Jag försöker hjälpa till.

Jag läser läroplanen, Lpo94.

Där finns inte ett ord om klädkoder i skolan. Där finns inte ett ord om mode.

Där står istället massvis av klokheter som:

"Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper."

"Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete."

Det finns alltså inte ett enda ord om klädsel eller vilket mode som skulle kunna gynna, eller ens påverka, lärandet.

En av mina kloka kamrater säger så här:

"De första 50 åren av 1900-talet här i Sverige så fick damer ha hatt inomhus men inte män. Och några år tidigare var kvinnor mer eller mindre tvungna att ha schal utomhus. På 1700-talet hade män peruk, smink, kråsskjortor, strumpbyxor, smycken och glittriga skor."

Modet har sett olika ut över tid.

Att det som sker i huvudet är viktigare för inlärning än det som är på huvudet är däremot något som varit lika en längre tid...kanske alltid.

Slutsats: det är bättre att lägga energin där den gör nytta; att få in något i huvudet istället för att få av något från huvudet.

Bildnötter:

Köp "hej-mössan" på already.se
Läroplan kommer från skolverket.se
Mot-mera-kunskapmössan har jag gjort själv

Märkligt fot- och notsammanträffande

2010-11-24T20:28:00.002+01:00

Märkligt fot- och notsammanträffande, originally uploaded by M.Olsson.

Augusti 2005. Tre dagar in på min semester bröt jag foten bara för att få den packeterad i gips påföljande 6 veckor...eller snarare bara för att jag inte såg mig för när jag gick i trappen. Det planerade Thomas Di Leva konsert besöket var inte att hoppas på - hoppa fick jag däremot göra i tv-reklam avbrotten till köket för att fylla på med förtäring att trösta mig med där jag satt bänkad framför friidrotts VM.

FriidrottsVM är inte det sämsta men inte heller samma sak som att gå på konsert...Thomas Di Leva konsert.

5 år senare haltar jag runt igen om än inte med hjälp av kryckor. Inflammation i foten och sviter efter ett mindre kirurgiskt ingrepp.

5 år senare sitter jag också som lycklig ägare till Thomas Di Leva konsert biljetter.

Då gör det onda rätt mycket mindre ont :)

Fortbildning pågår

2010-11-23T21:02:00.001+01:00

Fortbildning pågår, originally uploaded by M.Olsson.

Du nya ljuva iPhonevärld!

Läker läkemedel?

2010-11-21T13:45:00.025+01:00

Enligt Stockholms läns landstings vårdguide används läkemedel "för att förebygga, lindra och bota sjukdomar eller symtom på sjukdomar". Hur Läkemedelsverket kan kalla en produkt som lindra symptom på sjukdom för läkemedel vet inte jag. Vad jag vet är att det är just Läkemedelsverket som är läkemedelsgudar i Sverige - där sitter en gäng medicin-för-stå-sig-påare och bestämmer vad som ska klassificieras som läkemedel och inte.

Vad betyder ordet läka?

Jag går in på synonymer.se och får följande förslag:

"1 bota, göra frisk, hela, kurera, återställa 2 läkas, botas, helas, tillfriskna, bli frisk, bli återställd, växa ihop, bli bra igen."

Jag tror inte medicingudarna på Läkemedelsverket varit inne på synonymer.se - hade så varit fallet skulle inte en medicin klassas som ett läkemedel när det bara lindrar symptom.

Många så kallade läkemedel kör med helt öppna kort. Jag har en bekant som knaprar Imodium mot en stressad tarm. Imodiums bipackssedel är glasklar. Den säger:

Översatt till ännu direktare svenska:

"Detta piller hjälper inte mot orsaken till din onda tarm. Detta piller tar bara bort det som gör ont och låter orsaken till det onda leva kvar i tarmen och ställa till ännu mer elände. Det här alltså ett piller som låter sjukdomen växa i fred från symptom, symptom som är kroppens sätt att signalera att något är fel."

Alla har vi olika intressen. Ett av mina intressen är just att läsa bipackssedlar. Det skulle kunna vara en ganska komisk fritidssysselsättning - om det nu inte var för den bistra sanningen att människor faktiskt på riktigt äter pillrena som det bipacks skrivs om.

Själv fick jag det inflammationshämnade pillret Naproxen mot min, peppar peppar tämligen lindriga och sällsynt förekommande, migrän. Migrän innebär att drabbas av en överond huvudvärk, ofta kombinerat tillsammans med synbortfall och illamående.

Naproxens bipackssedel berättar för mig att pillret är mot bland annat huvudvärk. När jag läser under vanliga biverkningar förstår jag att pillret kan orsaka just exakt samma besvär som sjukdomen jag tar pillret för; huvudvärk, illamående och synstörningar.

Grattis bästa migränpatient!

Ett läkemedel är för mig ett medel som botar. I dagens medicinvärld hittar du läkemedel som botar på riktigt i den så kallade alternativa medicinvärlden. Hur läkemedel som botar på riktigt kan vara ett alternativ vet inte jag.

Det är dags att blanda och ge om i läkemedelsordboken.

Medicin som läker på riktigt - det är min medicin:

Bildnötter:

Bipackssedeltexten kommer från FASS.

Solrosmedicinen kommer från Maggie Smith

Tallriksmedicinen kommer från Paul

Vilka framtidskompetenser har du?

2010-11-17T21:19:00.012+01:00

Jag lyssnade till Sven Hamrefors häromdagen. Sven är professor i innovation vid Mälardalens högskola. När jag lyssnade till honom pratade han om organisationer och värdeskapande. Vad skapar värde?

Sven visade en bild som jag kunde relatera till på åtminstone två sätt; industrisamhället vs nätverkssamhället; broadcasting vs interaction. Vad jag tänker på är att tiden förändras och förhoppningsvis organisationer med dessa (förhoppningviset för att annars överlever de inte). Nya tider ger nya kommunikationssätt och vägar. Förändrade tider gör att vi människor behöver nya kunskaper, nya förmågor = nya kompetenser.

Vilka kompetenser krävdes en gång i tiden för att vara en god industriarbetare? Kanske komma i tid till jobbet. Uthållighet. Lojalitet. Lyda order. Gilla att göra samma sak varje dag. Vara noggrann. Vara lugn och sansad och inte trycka på nödstoppsknappen för löpande bandet bara för att se vad som händer.

Industriarbetena blir allt färre. Och de som finns kvar ändrar karaktär - de förändras. Löpande bandet är snart ett minne blott...

Vi har för länge sedan lämnat industrisamhället för ett tjänstesamhälle. Nästan tre av fyra arbetar inom tjänstesektorn och andelen ökar. Samtidigt som alltfler arbetar inom tjänstesektorn förändras förutsättningarna alltmer på arbetsmarknaden. Internationalisering, globalisering och teknikutveckling gör att omvärlden finns här mitt bland oss. Teknikutvecklingen gör att tjänster kan utföras på långdistans. När fler kan utföra samma tjänst, ja då ökar konkurrensen och det ställs högre krav på kvalitén på tjänster - vilka kompetenser krävs nu för att få möjligheten att genomföra en tjänst?

Vad skapar värde i värdenätverk? Vilka egenskaper ska jag ha för att skapa mig en hållbar position i nätverket? Vad behöver jag utveckla för att vara framgångsrik i nätverkssamhället - tjänstesamhälle 2.0?

Sannolikt en hel del.

Och sannolikt har jag en fördel av att vara den där nyfikna typen som vill trycka på nödstoppsknappen bara för att se vad som händer.

Bildnötter:

Värdekejda och värdenätverksbilden kommer från Svens bildspel

Broadcasting/interaction-bilden har jag fått av en kompis

Sektorbilden har jag lånat av foretagsamheten.se

Hipp hipp hurra på min födelsedag

2010-11-09T21:46:00.012+01:00

Tänk att jag blivit så gratulerad på min födelsedag trots att jag bara fyller ojämna 47! Hur det kommer att bli när jag fyller jämt delbara 48:a - för att inte tala om 50 - törs jag knappt tänka på.

Jag vaknade av födelsedagssång som följdes av frukost och paket. Jag möttes, något lite senare, på jobbet av gratulationer, presentregn och sång. Presentregn och presentregn - det låg ett grattiskuvert på mitt skrivbord som av innehållet att döma inneburit lång planering och förberedelse för avsändaren.

Jag fick förstås också två par strumpbyxor som en annan jobbarkompis felköpt. Hon kom på att jag fyllde år i samma sekund som hon gav mig dem varför de genast omvandlades till en födelsedagspresent.

Nu på kvällen har det födelsedagsfikats tillsammans med släkt och grannar. Då fick jag också presenter. Bland annat en Harboe Guldöl i plastflaska.

Tänk - en hel dag fylld med presenter, sång och gratulationer!

Hipp hipp hurra för en väldigt bra födelsedag!

Bildnot:

Översta bilden visar innehållet i mitt presentkuvert. Det ligger en chokladbit i plastfoliet. Den var lite gammal men ätbar. Lotten, som det nästan alltid brukar vara vinst varje gång på enligt informationstexten, var tyvärr en nitlott. Jag är inte ledsen för det - nästa år vinner jag säkert en resa till Hawaii.

Kom till saken

2010-10-31T16:47:00.008+01:00

Det gäller att använda rätt ord i rätt sammanhang och vid rätt tillfälle. Ord är värdeladdade och säger något om den som använder dem.

Vad är du för ordtyp?

Är du en sådan där ordklant som säger städare istället för lokalvårdare? Eller fackordsdroppare som säger att du ska migrera dina dokument på datorn när du egentligen menar att de bara ska flyttas från ett ställe till ett annat? Kanske har du fastnat i byråkratiordsträsket och säger framgent när vi andra väljer att säga i framtiden. Eller är du en trendkänslig ordanvändare som säger utmaning när du menar problem?

Ibland när männskor pratar fattar jag inte ett smack. Ofta beror det på långa diffusa utläggningar och utvikningar där ord staplas på varandra i all oändlighet. En slutsats är att det dunkelt tänka är det dunkelt sagda. En annan är att vederbörande helt enkelt har svårt att komma till saken för att vederbörande är rädd för att inte vara"trendrätt" när han eller hon talar klartext, vilket alltså resulterar i att hela budskapet lindas in i en tjock orddimma. En tredje slutsats är att vissa ord, som exempelvis ordet problem, inte är helt ok att använda.

Att ha problem nu för tiden är nämligen tvärute. Ingen rackare vill ha problem - problemmänniskor får lätt stämpeln som negativa. Väljer man istället för att döpa om sina problem till utmaningar - ja, då är man rätt på samtidsbanan. Och då blir det ett problem. Trendkänsliga ordanvändare som inte kommer till saken.

Jag kan tycka att det finns en skillnad mellan problem och utmaningar. Och att det ofta är den egna attityden som avgör vad som är ett problem eller en utmaning. Problem blir det emellertid när ALLT är utmaningar fastän det egentligen är problem.

Den som blir av med pass, plånbok och mobil första dagen på semestern ser det knappast som en utmaning. Inte ofta heller den som blir uppsagd från sitt jobb. Eller den lågavlönade ensamstående föräldern som kämpar hårt månad ut och år in för att få ekonomin att gå ihop - vilket den ändå aldrig riktigt gör.

Att ständigt, med en flåshurtig positiv attityd, tycka att livet är en stor enda utmaning är onaturligt.

Ordtrendkänslighet kan bli ett problem.

Utmaningen är att komma till saken!

Bland haggis, bryggda hundar och flaskpost

2010-10-11T19:25:00.006+02:00

BrewDog är ett skottskt bryggeri i Fraserburgh som grundades 2006 av Martin Dickie och James Watt. I april 2007 producerade grabbarna sitt första öl och sedan dess har ett brett utbud lanserats. BrewDog satsar på attityd och en kaxig marknadsföring, vilket jag tidigare erfarit då jag läst etikett-texten på deras Punk IPA och 5 am Saint.

Bartendern påstod att BrewDogs Trashy Blonde var skottarnas försök att brygga belgiskliknande ale. Trashy var i sådana fall namnet för jämfört med honungsmilda belgiska Leffe Blonde är faktiskt skottarnas variant lite "trashy". Inte ogod - inte heller fantastiskt belgiskt vrålgod. Typ en lite stickigare variant, helt i enlighet med den stickiga attityden.

Betyg: tre haggis av fem möjliga. Om betyget tre av fem haggis är bra eller inte är upp till öldrickaren att själv avgöra.

77 Lager, däremot, överträffade förväntan, vilken var = mesöllagersmakaringentingblä. Varför jag nu trodde det? 77 Lager är det lite sting i - alltså inte den brittiska sångaren - utan mer humle-beska sting.

Betyg: fyra flaskpost av fem möjliga. Det här flaskpostmeddelandet blir man helt klart glad av.

Ungdomspanik och geletårta

2010-10-10T17:12:00.024+02:00

Festdeltagarna på fyraårskalaset är många; tre fyraåringar, en grinig nappsugande 2,5 åring och ångvälten Melker - även han 2,5 år, en mängd med föräldrar i trettio till fyrtioårsåldern, en kusin med föräldrar samt sist men inte minst födelsedagsfyraåringens farmor och farfar.

Fyraåringarna leker med en tågbana i trä. Ångvälten Melker infrastrukturutvecklar på sitt alldeles egna unika sätt; han slår brosan i huvudet med ett räls. Därefter går han målmedvetet och obekymrat vidare för att undersöka om det finns någon geletårta att tugga i sig från/under eller i närheten av kalasbordet samtidigt som han lämnar efter sig en krokodiltårsfällande bror.

Kalasbarnets pappa försöker avstyra en syskonvendetta genom att ta fram sin iPhone och dra igång en av app:arna - ett flygledarspel som går ut på att säkert landa flesta möjliga flygplan - flygkraschar är lika med game over. Samtliga fyraåringar, även krokodiltårsfällaren, flockas omgående runt spelet.

Under tiden fyraåringarna turas om att krascha flygplan konverserar vuxenmajoriteten om världsliga ting i allmänhet och sina små telingar i synnerhet. Nu snackas bokstavsintresse och läskunnighet, vilken inte verkar vara en överdrivet utvecklad förmåga hos de här festprissarna av samtalet att döma.

- Det är tufft att vara analfabet, säger jag skämtsamt och nickar mot iPhonen där de tre fyraåringarna sitter tålmodigt.

Det skämtet gick inte hem. Som tur är kommer en av mammorna och drar uppmärksamheten ifrån mitt opassande analfabetskämt genom att förmedla sin digitala oro;

- Det kan aldrig vara bra, säger mamman. Att de sitter så där stilla framför en skärm. För att inte tala om krigsspelen som ungdomarna spelar. Tänk när vi var små då var vi ute och lekte. I skogen. Med kottar. Och rörde på oss mycket mer. Det är nyttigt att röra på sig. Frisk luft fick vi också.

Herrejisses, är hon sponsrad av Friluftsfrämjandet tänker jag men inser att hon bara drabbats av "ungdomspanik". Så beskriver Thomas Fürth och Göran Krafft fenomenet i boken "Framtiden börjar i klassrummet". I alla tider har den äldre generationen förfasat sig över den yngre; på 40-talet var ungdomspaniken dansbanorna, därefter serieläsandet för att på 70-talet ersättas av sådana läskiga grejor som videoapparater. Thomas och Göran sammanfattar orosmammans problem med att "den äldre generationen har inte vant sig vid de nya digitala medierna".

Det kommer hon att bli varse redan innan ångvälten Melker tar sin tredje provsmakningstugga av geletårtan.

En av papporna berättar om forskning och statistik kring digitalt användande. Han berättar bland annat att han i dagarna tagit del av en rapport som visar att de ungdomar som sitter hemma och spelar otäcka krigsspel är underrepresenterade i brottsstatistiken. De sitter ju hemma istället för att vara ute på stan, dricka för mycket alkohol och hamna i bråk. Dessutom visar det sig att ungdomar som spelar krigsspel ofta gör det mot ungdomar över hela världen, varför de lär sig en hel del engelska och även andra språk.

Melkers pappa pillar ut en sprucken heliumballong ur Melkers mun samtidigt som han säger att han föredrar att hans barn sitter framför datorn mot tv:n. Att sitta framför datorn är, till skillnad mot tv-stirrande, interaktivt. Barn och ungdomar som spelar spel gör det ofta mot och med varandra, vilket gör att de bland annat lär sig att samarbeta, fortsätter Melkers pappa och drar ut ett rött presentband som Melker fyllt tomrummet i munnen med.

Kalasbarnets pappa berättar om ett företag/en organisation som har varit tvungna att göra om och försvåra sina intagningstester, då de sökande nu för tiden har en helt annan simultankapacitet än förr. Pappan nämner företaget/organisationen vid namn, men eftersom jag exakt då upptäcker att jag satt foten i en geletårteklump under bordet, som troligen halkat ur Melkers mun, har jag tappat konversationsfokus.

- Ja, ni har rätt. Det är nog bara jag som tänker gammalmodigt, säger en betänksam orosmamma efter att hon hört alla argument.

Jag hade inte kunnat säga det bättre själv.

Men det är såklart bättre att hon inser det själv; att tiderna förändras och att tiden nu är digital.

Det är dags att ta in något nytt och sluta jaga tiden som flytt.

Boknot:
Mer om boken "Framtiden börjar i klassrummet" kommer snart i en blogg nära dig.

Nästan osant bra

2010-09-29T19:09:00.010+02:00

Idag var det STORT datorhaveri på jobbet. Absolut ingenting fungerade.

Jag klarade mig rätt bra. Sedan länge hade jag och min kollega bestämt att vi skulle ägna förmiddagen åt planering. Det klarade vi fram till 11.00 utan dator. Sedan gick vi runt och bokade möten som vi insåg blev nödvändiga med anledning av vår planering. Egentligen var datorhaveriet oss till fördel - alla var tillgängliga och hade inget emot att snacka en stund med oss.

Efter lunch bestämde jag mig för att nu skulle jag äntligen ta itur med kontorsstädning. Det har jag bestämt sådär 7-8 gånger det senaste året. Jag lyckas alltid ta mig ur det. Denna gång var det svårare. Efter 5 minuters städning var jag uttråkad. Jag bestämde mig för att titta efter vad som fanns i mina tre kontorslådor som sitter lite dolda under skrivbordet.

Inget godis. Men ett antal golfbollar (?), en plastpåse och en pärm. I pärmen hade jag sparat på diverse "bra-att-ha-papper". Kopior på gamla jobbansökningar, flera års kompetensutvecklingsplaner, lönehöjningsargumentsdokument och, sist men inte minst, ett FANTASTISKT LYSANDE BRILIJANT pm som jag skrev som examensuppgift på Statskunskapskursen jag gick för ett par år sedan.

Titeln var typ "Är Sveriges partisystem och statsskick omodernt". Jag konstaterade att Sveriges statsskick inte bara är 1800-tals gammalt, dessutom funkar inte grundlagen vilket bevisas av att den ändrats ett otal gånger de senaste åren. Inte nog med det - en stor del av vår lagstiftning styrs från EU - alltså är Sveriges riksdag lite "överflödig". Jag diskuterar kring det politiska ointresset bland oss vanliga medborgare och min teori är att kan bero på att vi faktiskt har duktiga specialister som sköter det där med politik åt oss på ett alldeles utmärkt sätt - alltså behöver vi inte bry oss.

Sammanfattningsvis spår jag en framtid där landsgränserna mer och mer försvinner, där globaliseringen slår igenom även i politiken. Jag tror att vi i Sverige är redo för den förändringen, vilket det omoderna politiska systemet är ett uttryck för, vi behöver något nytt - helt nytt. Ett annat uttryck för att vi är redo för förändring är att vi länge levt tryggt och säkert i en fungerande demokrati, i fred och i ett materielt överflöd. Däremot finns det en andling/själslig nöd som skulle kunna botas om vi delar med oss av och sprider vår erfarenhet av fred, demokrati och materiell standard i en integrerad och globaliserad värld. Min slutsats är att Sverige kan komma att vara en valkrets av flera i ett framtida globalt valsystem.

När jag läst klart pm:et är jag fullständigt mållös. För det första; hur kan jag ha skrivit något så fullständigt lysande - både innehållsmässigt, analysmässigt och stilmässigt. Jag visste inte att jag var så bra. För det andra; hur kunde jag bara få ett G på kursen.

Jag sitter i flera minuter och nödglor på mitt pm i hopp om att någon ska komma förbi och fråga vad jag gör så att jag kan berätta om hur fantastiskt brilliant och lysande jag är.

Ingen kommer förbi.

Nu börjar datorerna funka igen.

Jag ger mig istället glatt i kast med det dagliga jobbet som kräver datastöd.

Tänk att ett datahaveri kan göra mig så lycklig - det hade jag aldrig trott.

Och att jag bara fick ett G - hum, förmodligen förstod inte min lärare pm:ets brilliansen - eller annars tyckte han helt enkelt att jag hade fel:

Bildnot:
Kvinnan med den lysande lampan är inte jag utan lånad av Image: Filomena Scalise / FreeDigitalPhotos.net

Just nu

2010-09-25T19:23:00.002+02:00

Just nu, originally uploaded by M.Olsson.

bara ben på Ölkultur!
Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

På väg till jobbet

2010-09-22T08:08:00.002+02:00

På väg till jobbet, originally uploaded by M.Olsson.

Den första kalla höstdagen i ett fantastiskt ljus

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

En tiger som skäms

2010-09-20T20:00:00.003+02:00

Vad är det som hänt?

Vad är verkligt?

2010-09-16T22:02:00.008+02:00

Alla lever vi i vår alldeles egna verklighet.

Den som inte redan märkt det kan flytta ihop med ett par tonåringar. Då om inte förr märker man att verkligheten är olika. När en tonåring påstår att han eller hon verkligen har städat tonårsrummet overkligt väl ser samtidigt en 46-åringen verkligen ingen skillnad mot innan den så kallade städinsatsen. Vilken tid man bör ge sig hemåt en lördagkväll skiljer sig overkligt mycket mellan en tonåring och en 46-åring. Tonåringar orkar vara uppe overkligt länge - kanske flera dygn i sträck - vad vet jag. En 46-åring blir verkligen trött redan tidigt på kvällen - tja, ibland redan på eftermiddagen strax efter lunch.

Några som helt kristallklartsäkert bott ihop med tonåringar är Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Ulf Danielsson, strängforskare. Jag lyssnade till dem när jag var ute och promenerade häromdagen. De filosoferade på ämnet "Universum och verkligheten" i ett podcastsänt Filosofiska rummet. I deras verklighet var allas verklighet olika. De finns ett enklare knep än att flytta ihop med tonåringar för att förstå det. Peter och Ulf menar att det räcker med att trycka lite lätt på ögongloberna så förändras verkligheten. Nu är jag redan lätt synsvag så när jag testade detta tyckte jag mest min verklighet förändrades från oskarp till grumlig.

Kanske sitter Sverigedemokraterna och trycker på sina ögonglober mest hela dagarna. För nu snackar vi tjejer och killar som befinner sig i tjockdimma. Deras verklighet är så overkligt olika att det snarare handlar om en helt annan dimension av tillvaro. Många som befinner sig i en annan dimension intar olagliga droger. Nu tror jag inte att detta är mer frekvent bland Sverigedemokrater än andra - kanske har de bara fått i sig skämd mat. För en sak är säker: att i valkampanjen ställa invandrare mot pensionärer - det är direkt ruttet.

Sverigedemokraternas invandrarpolitik är verklighetsfrämmande - den missar overkligt mycket;

1) Sverige behöver fler invånare, fler människor, för att bevara välfärden. Vi ska vara glada att det kommer hit människor som kan tänka sig att bo och arbeta här. Tänk så ekonomiskt det är, dessutom, när det kommer färdigutbildad arbetskraft hit. Vad kostar det inte att utbilda en inföding; 5 års förskola, 10 år i grundskolan, 3 år på gymnasiet och gud vet hur lång tid på högskolan.

2) Pay-back-time; när våra förfäder utvandrade från Sverige på grund av missväxt, svält och allmänt elände togs de emot av andra länder. Varför ska vi göra annorlunda mot de som behöver leva på annan mark idag?

3) Vi bor i ett land där vi har det så överdrivet bra att vi blir sjuka av all välfärd. Vi kommer att bli både friskare och lyckligare när vi delar med oss till dem som dragit en sämre lott i livets lotteri.

En pensionär som verkligen inte vill ställas mot invandrare utan som lever i verkligheten är damen i Landskrona:

Bakom baren

2010-09-11T13:57:00.002+02:00

Bakom baren, originally uploaded by M.Olsson.

Fredag kväll skapades (skum) ölkonst av tjänstgörande bartender på bästa ölföreningen.

© m.olsson

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Tidstypiskt tidsgnäll

2010-09-09T21:19:00.014+02:00

Det finns ingen rättvisa sägs det. Men det är fel. Det finns nämligen inget så rättvist som tid. Alla har lika mycket eller lite tid. Alla har 24 timmar om dygnet. Trots detta säger många av oss att vi inte har tid.

Det är märkligt - historiskt sett så borde vi, åtminstone vi som bor i välfärdsländer som Sverige, ha mest tid någonsin. Vi har +/- 40-timmars arbetsvecka vilket ger +/- 128 timmar icke-arbetsbetald-fri tid på en vecka, lagstadgad semester på minst 25 dagar, mängder av tidsbesparande maskiner som tvättar och diskar åt oss. Det var inte länge sedan folk i allmänhet handdiskade. Jag har själv handdiskat några gånger i min ungdom. Jisses vad tid det tar! Jag försökte komma ur den arbetsfällan genom att hävda att jag fick eksem av diskmedlet. Den lätta gick inte min pappa på, som var den i familjen som inofficiellt ansvarade för familjens odiskade husgeråd, varför jag den hårda vägen lärt mig uppskatta teknikens framsteg på diskfronten.

Tidsbristen kan också drabbar oss olika beroende på situation.

Jag har en kamrat som arbetar i ett medelstort företag. Hon utsågs som projektledare för att ta fram en produkt med tillhörande produktbeskrivning. Att vara projektledare innebär att organisera rätt personer för att få jobbet gjort. Hon kallade därför samman ett antal personer till en referensgrupp - en referensgrupp som mest skulle sitta och tycka till. Med vändande kallelse fick hon besked av en person att denna inte hade tid. Ytterligare en person var så upptagen att denne inte ens hade tid att svara skriftligen på kallelsen - han ringde upp henne och meddelande henne att han hade så lite tid att han egenligen inte ens hade tid att ringa och säga att han inte hade tid men ändå...

De övriga inbjudna deltog i referensgruppen och utförde de uppgifter som de skulle och som arbetet krävde. Min kamrat var mycket nöjd när produkten med beskrivning var framtagen. Döm om min kamrats förvåning när tidsbristsmannen stod på hennes kontor någon minut efter lanseringen. Arg var han också. Produkten hade massor av brister och beskrivningen var direkt usel enligt den upprörda mannen utan tid. Min kamrat var emellertid mest tidsförvånad:

Hur kunde han helt plötsligt ha så mycket tid, så mycket obokad tid, att han omgående kunde fingranska både produkt och beskrivning när han tidigare knappt hade tid att avböja ett möte som syftade till att ta fram produkten. Och att gnälla på andra det hade han minsann också tid till. Eller annars tog han sig helt enkelt tid.

Ja, det var inte utan att jag kände igen mig till viss del i hennes berättelse. För visst händer det att jag också slentrian-tidsbrist-gnäller. Visst är jag också tidspressad ibland. Och ibland inte. Däremot hoppas jag att jag aldrig håller på och gnäller på dem som uträttat något under tiden jag inte haft tid.

Att inte ha tid är tidstypiskt. Man betraktas som normal när man inte har tid. Har man tid är man lite skum. Varför har man tid - har man inget att göra? Är man en liten latmask kanske?

Vad gör man med sin tid? Hur mycket tid behövs för att ha tid? Hur får man tid?

Det är på tiden att fundera över förhållandet till tid.

Att tidsgnälla i tid och otid gör ju ingen glad.

Bildnötter:

Det gäller att se upp så att 2011 inte bara tidssusar förbi tycker möjligen upphovsmannen

Image: Salvatore Vuono / FreeDigitalPhotos.net

YES är säkert bra för de som kan handdiska utan att få eksem :)

Designa din egna fullbokade personliga almanacka på http://www.personligalmanacka.se/

Ännu en härlig höstmorgon

2010-09-09T08:18:00.001+02:00

Ännu en härlig höstmorgon, originally uploaded by M.Olsson.

På väg till jobbet torsdag morgon 7.41.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

En fika i parken

2010-09-07T17:59:00.001+02:00

En fika i parken, originally uploaded by M.Olsson.

I väntan på att styrelsemötet ska börja.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Nu är den härliga hösten här

2010-09-07T08:12:00.001+02:00

Nu är den härliga hösten här, originally uploaded by M.Olsson.

På väg till jobbet 7.45 tisdagmorgon.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Erik & Rune - det är mina killar det!

2010-09-04T11:19:00.003+02:00

St Eriks Pilsner är en gammal klassiker som nu återuppstått på ölmarknaden. Ölet är en svagt underjäst öl med en lätt citrusfruktig humlearom och en fin nyans av malt och smak av nybakat ljust bröd. Smaken är medelfyllig, rent maltig och med en tydlig humlebeska. Ölet bryggs hos Slottskällans Bryggeri i Uppsala och hittas på välsorterade systembolag.

Betyg: St Eriks passar finfint som välkomstdricka på kräftfesten och säkert även annars. St Erik får betyget ett stort härligt fat med kräftor samt en kräftlykta som lyser upp den mörka höstnatten.
Rune - du nya mästerverk från Eskilstuna Ölkultur. Runes Dunkel är en fyllig mörk lager på 5.8% med brödiga, rostade toner och en behaglig restsötma.Doften är maltaromatisk med toner av torr choklad. Smaken är mjuk och fyllig med inslag av karamell, rostad malt, choklad och bröd.

Betyg: Runes Dunkel är en perfekt after-work-fredags-öl. Egentligen är det en perfekt öl jämt :) Gott, smakrikt och lagom starkt - jag fullständigt älskar Rune. Grattis Eskilstuna Ölkultur till ännu en ölhit.

Det finns inget alternativ

2010-08-29T13:33:00.011+02:00

- Ja, vi tycker att du själv ska få välja vårdcentral , vilket är något vi drivit genom, säger folkpartisten som står utanför valstugan på torget.

Anledningen är att jag har frågat honom. Om hur folkpartiet ser på vård och valfriheten. Jag har bestämt mig för att ta valårstillfället i akt och helt enkelt fråga de olika partierna vad de har för åsikt om hälsa och vård.

- Ok, säger jag. Innebär det att ni tycker att jag helt ska kunna välja vilken vård jag vill - även den så kallade alternativa? fortsättningsfrågar jag honom.

- Vi har jobbat för att du ska kunna remitteras till och kunna besöka exempelvis en kiropraktor, svarar folkpartisten. Vi är öppna för alternativa vägar bara de är godkända.

Folkpartisten och jag fortsätter att prata vård en stund. Folkpartiet tycker att man ska få välja själv - men inte för mycket. "Min" folkpartist ser ufofrånvarande ut när jag frågar honom hur det kommer sig att ett av världens rikaste folk också är ett av världens sjukaste och mest pillerkonsumerande.

Jag ser vårdfrågan som en ideologisk fråga - jag vill veta vad de respektive partierna har för grundsyn på hälsa och hur man uppnår den. Folkpartisten och jag kommer ingen vart i den diskussionen så jag lämnar honom på hans folkpartiplanet och går vidare.

Termnologin är felaktig. Alternativ medicin är inte ett alternativ - det är det enda alternativet om man vill nå hälsa. Ska man nå hälsa måste man angripa orsaken och inte symptomen - och i det fallet står så kallad alternativ medicin och skolmedicin på två helt olika plattformar.

I min värld kan man bara nå hälsa när man jobbar ihop med kroppen för att åtgärda sjukdomsorsaker. Det tar mer tid än att bota symptom med kemikalier - jag tror det är därför många inte orkar ta till sig det alternativmedicinska synsättet. Har du ont i huvudet tar det cirka 20 minuter för Alvedontabletten att ta sig ut i blodet och trycka tillbaka värken. Om du istället hade valt att ta i tur med huvudvärksorsaken, vilket exempelvis kan vara brist på sömn, så lär det ta längre tid. Många har inte tid med längre tid utan vill ha quick-fixs. Fast quick-fixs kostar. Man betalar med ohälsa.

Jag säger inte att skolmedicin är förkastligt - däremot är den ett bra komplement till den riktiga medicinen, alltså felaktigt kallad alternativmedicin. Vid exempelvis benbrott och skottskador rekommenderar jag verkligen gipsning och kirurgi som skolmedicinen erbjuder.

- Vi har drivit igenom att du kan besöka exempelvis en kiropraktor, säger miljöpartisten som jag vandrat vidare till.

Både folkpartisten och miljöpartisten anser att just de drivit igenom detta med kiropraktorer. Jag ser det inte som otroligt att folkpartiet och miljöpartiet jobbat ihop för att få till den förändringen. Jag ser det bara som osannolikt.

- Vi har också varit med och drivit fram avtalet med Vidarkliniken, fortsätter miljöpartisten. Problemet där att att läkare inte remitterar till Vidarkliniken. Jag tror det beror på att läkare som regel är okunniga kring alternativmedicin, kanske för att de också vill ha det som det alltid varit.

"Min" miljöpartist är med på alternativmedicintåget. Hon är ärlig:

- Att träda fram och tala för en annan syn på medicin än den traditionella kan göra att man upplevs som konstig. Själv håller jag fullständigt med dig om att det bara finns en väg till hälsa - att ta itur med orsaker och inte symptom.

Jag tror inte att jag gör någon skillnad när jag går runt och frågar partierna om var de står i hälsofrågan. Jag tror mest att de tycker att jag är en underlig "new-age-thomas-di-leva"-typ. Det gör mig mycket lite.

För på vägen mot hälsa finns det inga alternativ.

Så jag tänker fortsätta att fråga våra politiker hur de ser på vårdsaken.

Bildnötter:

Vägvalsskylten kommer från image: graur codrin / FreeDigitalPhotos.net

Skelettablettbilden har jag hämtat från Image: renjith krishnan / FreeDigitalPhotos.net

Bilden av mig som underlig "new-agare" är bara en av många som finns i mitt alldeles egna bildarkiv.

Var det värt det?

2010-08-26T21:16:00.005+02:00

Fråga Arvid!

Hittills har Läkemedelsverket fått in tolv rapporter från sjukvården om misstänkt samband mellan sömnsjuka, narkolepsi, och vaccination mot svininfluensan med Pandemrix. Fall av narkolepsi har rapporterats även från Finland, Frankrike, Norge och Tyskland.

Massvaccination mot en helt vanlig influensa orsakar livslångt lidande.

Jag förväntar mig två saker; att vi aldrig gör om samma misstag och att Arvid får riktig vård för sina vaccinationsskador.

Att utmana sina rädslor

2010-08-22T21:03:00.012+02:00

Alla är vi rädda för något.

Själv är jag fobiskt rädd för höjder. Sommaren hade jag tänkt ägna åt att utmana min rädsla för höjder. Bota eländet helt enkelt.

För fobier begränsar en.

Behandlingsplanen såg ut som följer:

- Globen Skywiew i samband med Kentkonserten i juli
- London Eye i samband med Great British Beer Festival
- Diverse höjd- och skräckfärder på Liseberg i Göteborg

Inget blev av. Globen Skywiew var fullbokad. London Eye fanns det inte tid för. Göteborgresan blev inställd på grund av influensa. Jag nöjer mig med att skryta över att jag åkte linbana i Kolmården i början av sommaren. Det var grymt läskigt. Jag hade hjärtklappning och svår handsvett. Men; jag överlevde och var överlycklig att jag klarade det! Kanske kan jag en dag till och med njuta av en linbanetur - det gäller bara att träna på och få hjärnan att fatta att det inte är farligt.

Kanske skulle Dansk Folkeparti behöva utmana sina rädslor. Det är i varje fall vad Lena Sundström funderar över i sin bok "Världens lyckligaste folk". I flera år har Sverigedemokraternas danska motsvarighet Dansk Folkeparti haft vågmästarrollen i Danmark. Lena Sundström bosatte sig i Köpenhamn för att ta reda på hur partiet påverkat landets politiska liv och vad det inneburit för danskarna. Lena undrar om Danmarks nutid kan bli vår framtid. Hur en sådan framtid kan se ut beskriver hon alltså i boken.

Betyg: Fem stora lysande bokstjärnor av fem möjliga. Lena skriver helt suveränt; knivskarpt, roligt, enkelt, intressant - språket känns nytt, fräscht, kul! Lena verkar för övrigt vara en kul tjej - hon drar sig inte för något. Bland annat ringer hon Fobiskolan i Köpenhamn för att fråga om man kan få hjälp med islamfobi - om man kan få öva sig på att vara tillsammans med muslimer för att bli av med sin rädsla för dem. Det bästa av allt är att det hjälper gärna Fobiskolan till med - inga som helst problem.

Rädslor begränsar en.

Utmana dem!

Bildnot:

London Eye lånade jag av Image: FreeDigitalPhotos.net

...always look on the bright side of life

2010-08-17T13:22:00.008+02:00

Nisse Simonson har arbetat som läkare och kirurg i 35 år. Hans första bok Hjärnbruk skrevs som handledning till hans föreläsningar och sålde snabbt slut. I boken Hjärnvägar fortsätter Nisse att skriva om ett antal olika frågor som han grunnat på.

Jag läste Nisses allra senaste bok "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" för bara ett par veckor sedan. Nisse går från klarhet till klarhet trots att jag läser hans böcker i oklar ordning. Efter att ha läst hans senast skrivna bok tyckte jag att han var fantastisk - efter att ha läst en av hans första böcker är han min idol.

Nisse menar att det är skillnad mellan att vara sjuk och sjuk. Engelskan hjälper oss att förstå skillnaden; illness vs disease. Illness betyder att må dåligt. Disease är diagonostunga sjukdomar såsom MS och diabetes. Nisse uppskattar att av de som söker vård i Sverige sorterar 80-90 procent under rubriseringen illness.

Åt illness kan man göra en hel del. Grunden är att äta vettigt, motionera regelbundet och sova tillräckligt. Långt ifrån alla gör det, menar Nisse, och då blir kroppen såklart sur och säger ifrån. Något mer man kan göra när man bor i ett av världens tryggaste och bästa länder är att uppskatta just detta - typ ägna sig åt att vara nöjd. Nisse menar att undersökningar visar att i utvecklingsländer har inte medborgarna skämts bort på samma sätt som här - de har inte tid att gå omkring och känna efter hur de mår. Därför finns inte heller de unipolära depressionerna, vilka har ökat dramatiskt i Sverige de senaste femtio åren.

De som väljer att se livet från den positiva sidan är mycket friskare än surkart. Att vara positiv och ha kul är livsviktigt. Nisse skriver om Norman Cousins som skrattade sig frisk från immunsjukdomen Bechterews. När Norman fick sin diagnos valde han att ta in på ett hotell där han såg roliga filmer och läste roliga böcker. Vid sin sida hade han en sköterska som tog regelbundna blodprover. Denna behandling, tillsammans med jättedoser av C-vitamin, gjorde att Norman tillfrisknade. Eftersom Norman inte bara var en glad typ utan också författare skrev han en artikel om sin behandling. Artikeln blev sedemera en bok där Norman skriver som sina teorier kring tillfrisknandet.

Jag är rätt säker på att Norman glodde en hel del på Vänner:

Sammanfattningsvis menar Nisse att vi mår dåligt eftersom vi lever fel. Hur vi lever kan vi påverka. Det krävs bara rätt attityd.

Betyg: Välskriven, intressant, rolig och helt utan pekpinnar. Nisse har allt. En skolmedicinskt utbildad läkare som hellre ordinerar livsstilsändringar och ett positivt tänkande än kemisk symptomdämpning - klart jag älskar honom. När Nisse själv drabbades av ledvärk fick han rekommendationen av en norsk kollega att "spola ner medicinen du fått och istället börja ta norsk fiskolja". Det gjorde Nisse och mår därefter mycket bättre. Nisse står nu överst på min idollista!

Klok som en Ulla

2010-08-14T10:21:00.011+02:00

Nu kommer notan - vaccinationsnotan.

Bara sjukvården har skickat in 2 150 rapporter om biverkningar av svininfluensavaccinet. Av dessa räknas en femtedel som allvarliga.

Minst 430 personer har fått allvarliga biverkningar av vaccinet.

Fyra personer bedömmer man har dött som en direkt följd av vaccinationen.

I mörkret finns förstås många fler som inte valt att rapportera in lindriga biverkningar. Förmodligen är de rätt många. I min familj vaccinerade sig en person. Den personen var däckad i influensaliknande symptom i 4 dagar. Nu vet jag att det finns de som anser att influensaliknande symptomer efter en influensavaccination är helt normalt och knappast en biverkan. Själv kan jag inte begripa varför man vaccinerar sig mot något man ändå drabbas av efter att man vaccinerat sig.

I gårdagens Aftonblad kan jag läsa om Niklas. En 37-åring som, jag antar, var fullt frisk innan vaccinationen och som nu "hoppas på att jag någonsin blir helt återställd".

Varför ska man vaccinera fullt friska människor? Ok, jag har hört argumenten - de kan smitta andra - inte fullt lika friska. Frågan är om socialstyrelsen, eller staten, eller vem det nu är som borde självrannsaka sitt vaccinationsbeslut, funderat på om det hela var värt det.

Ulla Larsson svarar i Aftonbladets "Vi5-fråga": Är du orolig för biverkningar när du vaccinerar dig?

Jag lyssnade på radioprogrammet Filosofiska rummet häromdagen - i podcastformat såklart. Avsnittet sändes från ett barnsjukhus i södra Sverige där man främst behandlar barn med svåra livshotande sjukdomar. Sjukhuset har en filosof anställd. Hur coolt är inte det att jobba som filosof! Hursomhelst, filosofen sitter med när läkarna har medicinska konferenser. Uppgiften är att hitta tankeluckor - logiska vurpor och att lyfta på situationer, se helheter. Läkares uppgift är att rädda liv, till varje pris. Prova behandling, efter behandling, efter behandling. Inte att fråga sig om det hela är värt det - vad som egentligen gynnar patienten bäst.

Kanske hade också Socialstyrelsen, och staten, eller vilka det nu var som beslutade om massvaccination haft nytta av en filosof innan beslutet om massvaccination togs. Som kunnat hitta tankeluckorna. Som kunnat ställt frågan om det är värt att vaccinera fullt friska människor - vilka sannolikt ändå skulle träffa på viruset naturligt och därför immuniseras livslångt utan att ens märka av det. Som kunnat ställt frågan om biverkningarna vägde upp vinsterna. Typ sådana frågor.

En filosof vore inte så dumt att ha.

Eller kanske bara en helt vanlig klok Ulla.

Podcast bra för tjockisar...och även andra

2010-08-12T20:01:00.010+02:00

Snart är jag lika bred som lång.

1,70 cm.

Jag har läst någonstans att kvinnor inte ska vara mer än 88 cm runt magen. Är man bredare riskerar man hälsan och livhanken. Börjar man då närma sig en 1,70 bör man ha någon slags plan.

Det har jag.

Att äta mindre är överhuvudtaget inte aktuellt. Mat är meningen med livet. Mat är livet. Och är inte mat meningen med livet så är i varje fall jag ändå hungrig jämt. Och när jag är hungrig blir jag grinig. Och för att kunna behålla något slags socialt umgänge brukar jag därför förebygga grinigheten med mat.

Alltså återstår motion.

Att röra på sig.

Inte mig emot.

Gå. Massor. Långt ofta.

Min iPod är bra mot bukfetma. Jag kan gå hur långt som helst när jag har något att lyssna på. Idag har jag lärt mig att ladda in radioprogram. Det heter podcast och det är urbra. Inte nog med att jag nu börjar lyssna på en massa bra radioprogram som jag aldrig skulle komma på tanken att sitta och passa sändningstiden för - jag hör lite nya röster nu i huvudet när jag är ute och går.

Det är uppfriskande.

Med olika röster i huvudet.

I love my iPod.

Tänk vad tekniken är underbar.

Bildnot:

Förstastörsta bilden har jag hämtat från flickr

Tid - du är dig inte lik

2010-08-10T21:07:00.014+02:00

Idag fyller mitt yngsta barn 15 år.

15 år!!!

För drygt 30 år sedan gick jag ut 9:an. För 27 år sedan var jag och min husmorssemesterkompis i USA som au-pair. För lite knappt 17 år sedan fick jag mitt första barn.

Hur gammal är jag egentligen???

-Om nu den där kokosnöten har en susning om hur gammal hon var när hon fick sitt första barn så är ju det en lätt match att räkna ut, tänker genast den där förstå-sig-påiga bloggläsaren.

Alltså - jag kan räkna!

Men jag kan inte förstå var alla år tog vägen. Mitt yngsta barn är inte längre ett barn. Han är 15 år och inte ens hemma på sin födelsedag. Han är på läger. Snart flyttar han väl hemifrån också. Ja, snart flyttar han hemifrån också...

Jag tröstäter Djungelvrål.

Det gör mig inte klokare.

Eller gladare - det fastnar mest bara i tänderna!

Hursomhelst:

Grattis på 15-årsdagen världens bästa son!

Önskar att du var här idag.

Minnen från London

2010-08-09T19:00:00.008+02:00

Betyg

London: wonderful - fem storstadsstjärnor av fem möjliga

Real ale: so-so - två avslagna pints av fem bubblande möjliga

Resesällskapet: excellent - fem plus plus resesällskapsstjärnor av fem möjliga

Helhetsbetyg: MVG - Much Very Good

På väg

2010-08-05T08:43:00.001+02:00

På väg, originally uploaded by M.Olsson.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

London Calling

2010-08-04T19:43:00.006+02:00

När London kallar då kommer jag!

Den här gången kallade London på 33 glada Ölkulturare som såklart genast packade sina väskor för att åka raka vägen till Great British Beer Festival.

Lite annat än ölkunskap som står på min reseagenda är:

Ett besök till ett apotek som säljer alternativmediciner för att fylla på Notakehl-förrådet inför eventuella attacker av höst- och vinterbaciller
Kanske en tur med London-Eye
En titt in på Harrods för att spana efter mannens favoritwhisky

Dagarna kommer att gå ruskigt fort.

Dagar går ruskigt fort när man har 32 glada ölkompisar som resesällskap i London.

London - here we come!

Bildnot:

Telefonkiosken har jag lånat från Image: FreeDigitalPhotos.net

Massor med malt

2010-08-04T14:11:00.004+02:00

Det tredje bartenderpasset denna månad var betydligt mycket lugnare än de två första. Jag hann inte bara snacka London med mina trevliga bartenderkompisar - jag hann också välja ut en öl inför mitt gästbesök på puben påföljande dag.

Märkligt och praktiskt nog sammanföll min fredagsdricks, 60 svenska kronor, med kostnaden för min utvalda lördagsöl.

Strömsholmsbryggda Hård är det närmaste man kommer Ölkulturbryggda Torshälla, vilket är väldigt bra med tanke på att min favvo Torshälla just för tillfället är tvärslut. Hård är en karamelligt maltig pale ale bryggd på amerikansk och engelsk humle. Humlesmaken känns emellertid inte så mycket, däremot har ölet en rejäl maltsmak. Hård är en bra ersättare till Torshälla om än inte lika fyllig i smaken.

Betyg: Hård är en riktigt god maltsmakande öl som får 4 glada ölsolar av fem möjliga.

Långsökt tugg

2010-08-03T17:47:00.008+02:00

798 sidor ganska långtråkigt dravel har jag lagt bakom mig.

Nåväl, lite hård är jag mot Mons Kallentofts bok Sommardöden när jag kallar den långtråkig och långsökt. Lång är den hur som helst. 416 sidor. Om Mons hade valt att korta ned med 200 sidor hade boken kanske kunnat bli en riktigt skaplig kriminalhistoria. Det känns som om Mons får värst författarkomplexen och då och då använder alla möjliga adjektiv och adverb för att sidlångt beskriva helt oväsentliga saker. Mina tankar flyger iväg. Flyger gör förresten några dönickar i berättelsen också. Och pratar. Eller berättar, eller vad tusan de nu gör. Konstigt är det i varje fall.

Johan Theorins Nattfåk skulle vinna på att kortas ned hela 382 sidor. Här vimlar det av spöken - jag är helt ok med spöken. Det finns till och med folk som påstår att de sett spöken hemma hos mig...hum...men att spöken flyttar grejor, snackar med en och varandra har jag svårt att köpa - det blir löjligt. Själva mordintrigen då? Precis som i Kallentofts fall - långsökt.

Nu undrar vän av ordning:

- Och VAD vet du om kriminalhistorier DÅÅÅ?

Jag kan lugnt erkänna att mina detektiverfarenheter sträcker sig inte längre än att försöka ta reda på vem som snott mitt godis som jag försökt gömma undan och inte ens det brukar jag kunna klara av att lista ut.

Men ändå.

Kallentoft och Theorin kan bättre. Det är jag säker på.

London Baby!

2010-07-28T20:03:00.004+02:00

Nedräkning pågår...

...till Great British Beer Festival

...så om en vecka:

är det äntligen dax!

:)

Det är inte problemet som är problemet...

2010-07-25T11:23:00.009+02:00

...det är attityden till problemet som är problemet, brukar min dotter säga vilket jag kommer att tänka på när jag läser "Ingen tar skit i de lättkränktas land" och "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra".

De sista tre böckerna jag läst är skrivna av diverse läkare och psykologer. Alla berör på olika sätt mental hälsa och för all del ohälsa.

David Eberhard muckade senast med svenska folket och levererade samtidigt ett antal sanningar när han gav ut boken "I trygghetsnarkomanernas land". David, som är överläkare i psykiatri, fortsätter att leverera sanningar i "Ingen tar skit i de lättkränktas land". Han menar att vi svenskar, som sannolikt bor i världens tryggaste och materiellt sett bästa land, har låtit oss tagits hand av staten så till den grad att vi blivit oförmögna att tänka rimliga tankar själva...kanske inte tänka alls själva. Vi borde för det första uppskatta att vi bor i ett tryggt och säkert land, istället för att gå runt och oroa oss för saker som nästan aldrig händer, i varje fall inte här. För det andra består livet av kontraster - det går upp och ner. Vi måste lära oss hantera motgångar - de är en del av livet. Han ifrågaställer både de ena och andra fenomenen såsom genusteoretiker vilka menar att vi alla i grund och botten är lika vilket såklart är befängt: alla är olika och det är ju olika vi måste tillåtas vara.

Betyg: till stor del håller jag med David - det har gått för långt. Jag tycker stundtals att David är lite svart-vit i sina resonemang, men jag har svårt att avgöra om han bara raljerar eller verkligen är seriös. Hursomhelst - boken är läsvärd och får tre krockkuddar, en jordfelsbrytare och två knäskydd som betyg.

Camilla Grebe och Åsa Träff är två systrar som skrivit den psykologiska spänningsromanen "någon slags frid". Den sistnämnda systerna är numera inte bara författare utan sedan länge också psykolog. Boken är en ganska ordinär läskig historia med en vinalkoliserad psykolog som förföljs av en galen mördare boken igenom.

Betyg: tre flaskor halvskapligt rött vin och en stor kudde att gömma sig bakom när det blir lite för läskigt.

Sist men inte minst är min absoluta favoritbok denna sommar - kanske till och med i år - vad vet man. Nisse Simonson är läkare och har skrivit boken "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?". Nisse är inne på samma spår som kollegan David Eberhart: vi har det kanske för bra!

Vi är överrädda för sånt som inte finns, vi fattar inte att uppskatta allt vi har och vi lever livet onaturligt. Nisse menar att bästa receptet mot depression och för hälsa är schysst kost, daglig motion, bra sömn och ett positivt tänkande - rätt attityd helt enkelt. Han ifrågasätter läkare som skriver ut bevisligen skadliga kemiska mediciner till folk istället för att ordinera daglig motion på recept.

Betyg: fem stora boksolar åt Nisse. Boken är lättläst, välskriven och rolig. Köp den. Läs den. Spar den. Och läs den igen.

Både Nisse och David får mig att tänka på Jörgen Oom, ännu en psykolog, som menar att med Rätt Mental Inställning går allt mycket bättre:

Inte bara Kent

2010-07-24T13:48:00.010+02:00

Stockholmsturen bjöd inte bara på Kent - som om Kent skulle vara bara - men ändå.

Bra cellboende på Långholmen.

Promenader i vacker miljö.

God mat på Greken på hörnet, som också - enligt egen utsago - har Stockholms finaste toalett.

Kultur i blandade former och slutligen lite shopping på Pocket Shop.

Bäst bästa Kent

2010-07-23T16:15:00.003+02:00

Bäst bästa Kent, originally uploaded by M.Olsson.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Bäst bästa Kent

2010-07-23T16:15:00.001+02:00

Bäst bästa Kent, originally uploaded by M.Olsson.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Mot Stockholm

2010-07-22T10:55:00.001+02:00

Mot Stockholm, originally uploaded by M.Olsson.

Snart på väg...

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

KENT som i allmänbildning

2010-07-19T16:37:00.007+02:00

- Vi ska gå på Kent-konsert i sommar, sa jag till sonen för någon månad sedan.

- Nej, det ska vi INTE, svarade han.

- Jo, det ska vi visst det, svarade jag bestämt.

- Jag vill inte, fortsatte sonen envetet.

- Nu är det så att du är inte myndig och jag är din förmyndare. Det innebär att jag enligt föräldrabalken har ansvar för dig ända tills du är 18 år (jag tror till och med att jag har något slags ekonomiskt ansvar tills han fyller 21 - men det behöver han ju inte få reda på!). Som förälder är det mitt ansvar att du har grundläggande kunskaper om samhället - att du blir allmänbildad helt enkelt.

- Kent är Sveriges, ja förmodligen världens bästa band. Är man som du född och uppvuxen i Eskilstuna tillhör det definitivt allmänbildningen att ha varit på minst en Kent-konsert, fortsatte jag.

- Var är det, svarade sonen oväntat eftersom det ser ut som han somnat under allt mitt babblande.

- Parken Zoo, svarade jag.

- Jag hänger med om vi åker till en annan stad, svarade sonen blixtsnabbt.

- Stockholm, 22 juli, Långholmsparken - OK? fortsatte jag väl förberedd på alla svarseventualiteter.

- Ok, vilket hotell ska vi bo på, fortsätter sonen som plötsligt insåg det omöjliga i att protestera mot allmänbildning men att allmänbildning faktiskt samtidigt kan innebära en liten rolig semestertripp med restaurangbesök och hotellvistelse på Kent-köpet.

På torsdag blir det således Kent som i allmänbildning och Isamel som i bästa låten från senaste plattan:

P.S Ring inte BRIS!

Sonen sa idag att Kent faktiskt gjort en bra låt = Ismael. Kan nog bli en Kent-fan av den grabben ändå :)

Blandade böcker

2010-07-18T18:51:00.009+02:00

Kjell hade det inte så lätt när han växte upp på 80-talet. Eller lätt och lätt - han fick fan för att han var tjock. Blev retad och ständigt påmind. Inte ens lärarna i skolan drog sig för att ge honom en tjockis-känga. Kjell Erikssons bok är en tragikomisk berättelse om en kreativ, och tjock, pojkes kamp om att få vara sig själv.

Betyg: fyra Skogaholmslimpor av fem möjliga med ett stort glas O´boy till. Slutsatser efter att ha läst boken är två; skolan har blivit mycket mycket bättre sedan Kjells 80-tal och varför VARFÖR i hela friden är det så himla fel att vara lite tjock?

Borta bäst är en märklig och facinerande historia om en medelålders kvinna som lämnar ett etablerat liv för att bo i sin bil utanför IKEA och ägna dagarna åt att gratisäta i IKEAs cafeteria och vila i en utställningssäng på sovrumsavdelningen. Totalt gränslös som hon är hamnar hon i alla möjliga, fast mest omöjliga, situationer.

Betyg: fyra koppar välsmakande gratiskaffe på IKEA. Sara Kadefors bok är lättläst, välskriven, rolig, sorglig och läsvärd.

Ond, mycket ond, men kanske inte lika bråd död präglar Mons Kallentofts första bok Midvinterblod. Märklig känsla att läsa om ett smällkallt -20 gradigt Linköping mitt i varmaste sommaren någonsin. Läskig berättelse med inte helt oväntat men ändå klurigt slut som inte riktigt tar slut utan bådar gott för en uppföljare.

Betyg: fyra iskalla oförrätter av fem möjliga. Självklart ska jag läsa uppföljarna Sommardöden, Vårlik och Höstoffer.

Kay Pollak visar på hur man kan välja sin tillvaro i boken "Att växa genom möten". Det gamla ordspråket "Det blir som man gör det till" sammanfattar bokens budskap bra. Och såklart har han rätt Pollak, klok som han är. Det gäller att tänka positivt - både om sig själv och andra.

Betyg: en bok att ständigt läsa i - lite nu och då för att påminna sig själv om möjligheterna i livet! Därför en av de få böckerna som får bo i min numera minimala bokhylla.

Andra slags bett och hop(p)

2010-07-17T11:15:00.009+02:00

Min bloggkompis Sigge tipsade mig om att öl hjälper mot insektsbett och även annat elände.

Sigge vet allt om öl så jag tog tipset på allvar.

En Gotlands Sleepy Bulldog Pale Ale med "bett och högsvansföring" blev torsdagens insektsmedicin. God, smakrik, fyllig rätt torr öl från bästa Gotlands bryggeriet.

Betyg: tre trötta bulldoggar av fem möjliga.

Och nog hjälper öl mot insektbett. På fredagen var jag bara lite lite svullen - typ jag såg bara lite tröttare ut än vanligt. Lika bra att fortsätt kuren, tänkte jag och gick till bästbästaste Ölkultur för att helt bota bort bettet.

Nybryggda Skiftinge single hop avnjöts i fredagseftermiddagssolen. Skiftinge single hop ale är en kopparfärgad ale bryggd på inte mindre än sju olika maltsorter. Ölet har en fruktig, blommig smak med arom av svarta vinbär. Trots att beskan är relativt stor upplevs inte ölet som beskt utan snarare mjukt och fruktigt.

Jag brukar tycka att den senaste bryggda Ölkulturölen är den bästa någonsin - detta gäller även denna gång. Skiftinge är definitivt en öl inte bara för oss tuffingar från Skiftinge utan kan även drickas och uppskattas av er andra :)

Betyg: fem bettbotare av fem möjliga. När jag vaknade på lördagen såg jag ut helt som vanligt - bettet var botat.

Tack för tipset Sigge!

Veckans fastermoster

2010-07-14T20:55:00.006+02:00

Imorse när jag tittade mig själv i badrumsspegeln kom jag att tänka på en dag när sonen var sådär 4-5 år och kom infarandes mycket upprörd:

- Mamma mamma! Mohammed kallar mig för fastermoster.

- Vad är det för något, frågade jag.

Det visste inte sonen men trodde att det var något inte allt för smickrande. Det visade sig lite senare, efter att sonen forskat vidare, att Mohammed hade kallat honom för missfoster och inte fastermoster.

I morse när jag tittade mig i badrumsspegeln såg jag nämligen ett missfoster....eller möjligen en fastermoster...något konstigt var det hursomhelst.

Jag förstod ganska snart vad jag blivit utsatt för. Någon okänd hade bitit, alternativt, stuckit mig i ögat, på armen och foten. Jag var svullen och det kliade rätt rejält. Jag är synsvag till och med med två fullt fungerande ögon, kanske var det därför jag hade så svårt att hitta den skyldige med bara ett när jag sanerade sängen och sovrummet. Allt har åkt en vända i tvätten. Lakan, kuddar, överdrag och täcken. Sovrummet och madrasserna har damsugits. Trots detta har jag inte fått tag i den skyldige.

Vad som är helt säker är att det rör sig om sadist. För såklart är man en sadist om man först väljer att sticka en oskyldigt sovande människa först i ögat, sedan på armen och slutligen på offrets skavsår på foten. Det kan också vara tvärtom - hemska tanke - att sadisten är riktigt vedervärdigt sadistiskt och valt att börja med att sticka den oskyldigt sovande människan först på det plåsterkladdiga skavsåret, för att sedan jobba sig vidare uppåt mot ögat...hua!

För övrigt har jag mått finfint och frågade därför sonen om vi inte skulle gå ut och skrämma lite barn. Efter en tavegyl kunde jag nämligen öppna ögat lite. Och då såg jag nästan ännu mer skräckinjagande ut.

Kvarterets alldeles egna Frankensteins monster.

Det tyckte inte sonen - han tyckte det var nog med fastermostrar!

"Living the brand"

2010-07-11T22:28:00.003+02:00

Jesper Falkheimer har blivit lite av min idol efter att jag läst hans krönikor i DIKs facktidning.

Förutom att skriva krönikor i DIK om aktuell kommunikationsforskning är Jesper Falkheimer docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet och och prefekt för K3, Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola.

Och så knåpar han alltså ihop någon bok då och då. Som "Strategisk kommunikation", vilken jag precis läst. Jesper börjar med att konstatera att utan kommunikation existerar inte några organisationer. Kommunikation är helt enkelt grunden för alla organisationer och deras verksamhet.

Det innebär att kommunikationsfrågan inte är isolerad till en informationsenhet utan den berör alla i en organisation. Färre organisationer arbetar med produktion i den gamla bemärkelsen, fler erbjuder tjänster. En tjänst produceras och konsumeras samtidigt - sanningens ögonblick uppstår när medarbetare möter kunden. Hur uppfattar kunden tjänsten? Hur bemöter organisationens medarbetare kunden?

För att lyckas i ett kunskaps- och tjänstesamhälle krävs att organisationen bygger relationer. Goda relationer med omgivningen. Vilket i sig kräver att medarbetare identifierar sig med organisationens kärnvärden och kommunicerar dessa vidare. Jepser beskriver och analyserar olika kommunikationsteorier och hans slutsats är att den moderna synen på marknadsföring INTE är isolerad till en avdelning som utför särskild verksamhet med vissa verktyg och metoder, utan har expanderat till ett tänkande som bör genomsyra hela organisationen.

Han menar att på senare år har man inom forskningen intresserat sig allt mer för organisationsmedlemmarnas betydelse för att skapa, förstärka och reproducera organisationens varumärke och identitet genom deras vardagliga handlingar - "Living the brand".

Sammanfattningsvis tycker jag att boken är mycket läsvärd. Jesper menar att synen intern vs extern kommunikation är förlegad och snackar exempelvis om begreppet autokommunikation "utåtriktad kommunikation som verkar mer inåt i syfte att stärka medarbetarnas identifikation med organisationen".

Betyg: bara bästa betyget utdelas till idol-Jepser. Läs boken om du är intresserad av kommunikation.

Vården - årets viktigaste valfråga

2010-07-06T21:37:00.008+02:00

Vård, skola och omsorg.

Viktiga valfrågor. För alla. På olika sätt.

För mig är tveklöst vård årets viktigaste valfråga. Jag vill ha vård jag blir frisk av. Jag vill ha den vård jag behöver för att bli frisk - inte vård för att ta bort symptom och låta orsaken finnas kvar för att fortsätta ställa till trassel.

Jag kan få vilken vård jag vill även idag. Fast inte för de pengar jag redan betalt vård för. För mina skattepengar kan jag bara få en slags vård.

Så behöver det inte vara.

I Europa alternativbehandlas 110 miljoner människor av 50 000 legitimerade läkare. Läkare som är utbildade både i skolmedicin och alternativ medicin. Läkare som väljer det bästa ur två världar för att hjälpa människor till ett friskare liv. Ofta väljer dessa läkare alternativa behandlingsmetoder. Ibland behövs skolmedicin.

I år kommer mitt röst att gå till det parti som ger mig det jag vill för mina skattepengar. I år kommer jag att lägga min röst på det parti som vill att folket ska kunna bli och vara friska - på riktigt.

Jag behöver en ny medicin...

Alltid är det något

2010-06-30T21:07:00.007+02:00

Snart blir det bättre och snabbare att åka tåg mellan Eskilstuna och Stockholm. Banverket bygger, för andra sommaren, ut banan så att det ska bli fler räls - typ dubbelfiligt. Under tiden får man antingen åka tåg+buss+tåg eller ta tåg hela vägen över Västerås och då satsa en halvtimma extra restid.

Vi valde det sistnämnda - en restimme eller en och en halv på ett tåg som går direkt utan stopp - kändes inte särskilt betungande. Resan dit gick bra. Vi anlände i Stockholm på utsatt tid. Det var annat när vi skulle hem.

16.26 skulle tåget gå, samma väg över Västerås tillbaka till Eskilstuna, från Stockholm. Glada var vi att vi var på tåget i tid - det var tvärfullt. 16.26 meddelade lokföraren att "det är ett signalfel i Järfälla så tåget kommer att avgå något senare". 16.45 började folk lämna tåget. Något senare ropade lokföraren igen att "tåget ersätts av bussar, gå till informationstavlorna". Det gjorde vi.

Väl vid informationstavlorna, efter att vi stått och glott ett bra tag på dem, ropar en röst ut att vi får ta nästa ordinarie tåg som ska gå 17.26 från samma spår som 16.26-tåget. Vi går dit. Köar med om möjligt ännu fler resenärer, blir insläppta, sätter oss tillrätta och väntar. 17.25 började folk lämna tåget. Ingen har sagt något men nu har vi lärt oss - vi reser också på oss. Ute på perrongen står två konduktörer och pratar. Jag stirrade på dem. En av dem säger "Spår 6".

På tåget som står på spår 6 lyckades vi få varsina tre sittplatser ganska nära varandra. Vi hade tur. Långt ifrån alla får sitta. Det sa i varje fall konduktören som menade att "vi måste tillsammans göra det bästa av den här situationen". Situationen var den att sträckan Barkarby - Järfälla drabbats av solkurva. Det skulle innebära att färden till solkurveplatsen skulle gå i 70 km i timmen. Därefter var situationen oklar.

Vad är en solkurva?

Jag frågade sonen. Han visste. En solkurva är en utknäckning, krökning, av järnvägsrälset på grund av utvidgning vid värme. Nu började jag fundera mera på hur han kunde veta det. Jag vågade inte fråga - var rädd för att svaret skulle kunna vara dagens andra besvikelse. Det var + 100 grader varmt. Det var + 100 människor i kupén. Jag överdriver något...förstås...men du förstår läget...jag var hungrig och lite smått förbannad över allt springande mellan tåg och fiktiva bussersättningar på centralen.

Barnen tyckte att jag skulle sluta gnälla:

"Så ofta är det väl ändå inte trassel med tågen - tänk positivt - det tjatar du ju jämt om annars mamma!"

Jag funderade - hur ofta är det trassel? Två gånger har det varit så mycket trassel de senaste åren att jag valt att gnälla offentligt på bloggen - två gånger på fyra år. Fast det är klart, då har jag inte offentligtsgnällt om den gången jag åkte taxi från Stockholm till Eskilstuna sent en kväll efter att ha försökt väntat ut ett signalfel som aldrig gav upp. Tur att jag inte tänkte ta tåget till Kent-konserten i vintras för då var alla tåg inställda på grund av elakartad vinter. Chickenbabe och jag hade bilen full av ungdomar som skulle till samma konsert, ungdomar som planerat att ta tåget.

Hur ofta åker jag tåg mellan Eskilstuna och Stockholm? 10-15 gånger om året kanske. 4 stora fel på ungefär 50 resor. 8 procent. Hade Leankända Toyota tyckt att den felmarginalen var ok? I en produktionsmiljö som måste beskrivas som välkänd.

Att vi har fyra årstider i Sverige - det visste i varje fall Björn Borg redan för massor år sedan. Det fick han förresten rätt mycket skit för - han skulle vara någon slags Sverigeambassadör och blev tillfrågad vad som var unikt med Sverige:

"De fyra årstiderna", svarade Björsa. Han vart hånad då men jisses va pengar han skulle kunnat ha gjort på att konsulta SJ och Banverket kring den saken. För på vintern går inte tågen på grund av snö och kyla, på sommaren på grund av värme och sol. Hösten ställer till bantrassel med höstlöv.

På sätt och vis kan jag förstå att väder och vind påverkar tågframkomligheten och allvarligt - jag satt inte i sjön - jag satt på ett tåg! Konduktören snackade ju något om att "vi alla skulle hjälpas åt i den här situationen och göra det bästa av den".

Hade SJ valt att "hjälpas åt" genom att skicka ut konduktören med vatten, juice och kanske till och med frukt under resan hade jag sannolikt gnällt mindre. En konduktör som delat ut någon slags kompensation - gesten skulle räcka - och småpratat lite med oss resenärer. Kanske hade jag inte gnällt alls.

Nä, så var det inte - konduktören satt längst bak i tåget. Det vet jag för hon ropade ut att "det går bra att komma längst bak i tåget och ställa frågor".

Fast jag kanske gnäller för mycket, som barnen säger. Jag kanske ska vara glad att det funkar 92 procent av resorna.

Textnot:

Vilka var då de två bloggomnämnda trasseltillfällena:

SJ ger psykbryt

Mannen med den gula hatten

Bildnot:

Rälsbilden kommer från

Image: Kenneth Cratty / FreeDigitalPhotos.net

Vattenbilden kommer från

Image: Kenneth Cratty / FreeDigitalPhotos.net

En midsommarnattsdröm

2010-06-27T22:04:00.007+02:00

William Shakespeare skrev pjäsen En midsommarnattsdröm någon gång mellan 1594 och 1596. Pjäsen innehåller kärlek, avundsjuka och sorg. I pjäsen förekommer också den mystiska figuren Puck.

Min midsommar var mycket mindre dramatisk än Shakespears midsommarpjäs. Min midsommar innehöll sol, mat och trevligt sällskap - som bildobjektet. Så här läskigt galen ser han bara ut när han inte riktigt vet var han har sin boll.

Själv har jag inga bollar att hålla reda på - fast å andra sidan har jag kanske lite svårt att hålla reda på mig själv.

Idag ringde, för femteelfte gången, Telia och frågade efter "Leif Erik Ingemar". Det är ett jädra tjatandes efter honom. Det måste få ett slut:

- Det är jag, svarade jag.

- Är DU Leif Erik Ingemar, kontrollfrågade Teliarösten smått förvånat.

- Ja, svarade jag bestämt.

Teliarösten fnissade lite men fortsatte med sitt ärende tillika sommarerbjudande som "Leif Erik Ingemar" inte visade sig vara intresserad av. Va synd för Telia som ringt så många gånger...helt i onödan visade det sig alltså!

Något senare ringer Robert Någontingsson. Även han vill tala med "Leif Erik Ingemar".

- Det är jag, svarade jag lika bestämt som tidigare.

- Lägg av, det är det ju inte, svarar Robert Någontingsson jättebestämt.

- Är det väl, vem är du förresten? svarar jag något irriterad över att bli uppringd i mitt eget hem och samtidigt ifrågasatt över huruvida jag vet vem jag är eller inte.

- Robert Någontingsson och jag vill tala med "Leif Erik Ingemar".

- Var ringer du ifrån då, svarar jag den här oförskämda människan som inte tror på mig.

- Jag vill tala med "Leif Erik Ingemar"!

Robert "Igeln" Någontingsson fick väl tala med "Leif Erik Ingemar" dåååå!

Kanske var det lite Shakespearedrama över min midsommar ändå med Robert Någontingsson som den mystiska figuren Puck - eller var den mystiska figuren kanske möjligen jag själv :)

Prinsessor är vi allihopa

2010-06-19T16:53:00.011+02:00

Som prinsessa kan man göra massor av olika saker på sin fritid.

Som att ladda sin nya 16 GB iPod - som prinsessan på bilden hade för avsikt att köpa redan för ett och ett halvt år sedan - men eftersom det då var en oääändligt lång kö i iPodaffären tog det hela 18 månader att slutligen införskaffa en. Och då hade iPoden hunnit bli 16 GB stor. Vad ska man med 16 GB till? Vet inte - laddade in CD-plattor hela kvällen igår och har trots det massor av GB kvar.

Glad är prinsessan i varje fall över sin nya fina svarta iPod.

Andra prinsessfritidsintressen är att dricka öl med kompisarna. Varför inte en Efes dark. Mycket annorlunda ölsmak. Kaffe helt enkelt. God - förmodligen riktigt god efter maten. Bildprinsessan tog visserligen en före maten - den var god då också.

Rekommenderas och ges betyg 3,5 prinsessbakelser.

Till maten klämde prinsessan en 5 am Saint. Lite misstänksamt, eftersom Saintaren kommer från samma ölfamilj som Punk IPA. Punkaren var ingen trevlig upplevelse till skillnad från Sainten som är en karamellig god amber ale med lite speciell och annorlunda trevlig smak.

Rekommenderas verkligen och ges betyg fyra slottsmiddagar.

Av Saintarens etikett att döma är dock inte mitt ölomdöme att lita på - här kan jag läsa att jag förmodligen inte förstår mig på öl och då särskilt inte god öl. Fast enligt BrewDogs etikettext så är det inte mitt fel - ölutbudet har varit knappt varför bryggeriet ser det som sin mission att öppna mina ölögon.

Prinsessor kan också läsa böcker. Parisoula Lampsos levde under nästan 30 år ett materiellt prinsesslyxliv som Saddams älskarinna. Psykiskt var det mer ett grodliv. Ständigt hotad av Saddams lynnighet. Parisoulas berättelse är facinerande och sorglig - jag kan inte lägga boken ifrån mig.

Rekommenderas verkligen verkligen och får ett helt kungadöme som betyg.

...och SÅ levde vi ett prinsesslyckligt liv i alla våra dagar.

Plötsligt händer det...

2010-06-14T21:34:00.004+02:00

Att döma av den nya blogglayouten var tanken att det här temporärt skulle bli en bokblogg...men så plötsligt händer något fantastiskt...

Idag har två nya singlar av KENT släppts!

Den 30 juni släpps resten utav albumet!

Underbart!!!

Och jag har biljetter till Kents konsert i Stockholm i juli :)

P.S Snart kommer det en bokrecension - jag har läst en urbra bok - som det INTE står Studentlitteratur på.

Tillfälligt bloggavbrott

2010-06-13T12:06:00.002+02:00

Stadshusbloggen har drabbats av ett tillfälligt bloggavbrott.

Så kan det bli!

Fira x VG

2010-06-04T19:39:00.003+02:00

Mycket firande blir det :)

KLAR!

2010-06-02T22:18:00.005+02:00

Vilken härlig känsla - att "städa" bort kursen...det kan jag göra för nu är jag KLAR! Sista uppgiften är inte bara inlämnad utan också VG-godkänd :)

Min tvåterminspluggplats behövde en städning - det kom fram jättemånga bra saker och ett och ett annat papper som jag har saknat. Rätt mycket godispapper också förstås så dom ska jag smuggla ner i kökssoporna när ingen ser...Jag hoppas mycket på att min digitalkamera kommer fram i det här röjet, för den har varit borta ett tag. Som tur är finns det kamera i mobilen nu för tiden.

Nu kan jag också ta ut segern, inte bara som förra gången; ta ut segern i förskott. Och håll med, visst var det smart att ta ut segern i förskott för då blev det ju tillfälle att ta ut segern ännu en gång = två gånger. Jag har en plan - hoppas på att min firarkompis är ledig för bubbel och snittar i kvällssolen i morgon på min altan.

Och visst var det värt slitet när man väl är klar - 15 hp kvalitets- och verksamhetspoäng - för att inte tala om kunskapen som jag fått ;)

Och svaret är...?

2010-05-29T17:14:00.004+02:00

Måndagen den 19 april bara undrade jag hur vi i Sverige kan ha ett totalförbud mot användning av kvicksilver, sedan 1 juni 2009, och därefter använda kvicksilver i ett vaccin som vi väljer att utsätta hela svenska folket för.

Jag mailade därför Miljödepartementet som står som kontakt på regeringens webbplats för just informationen om förbudet. Två veckor senare mailar jag ännu en gång Miljödepartementet då jag inte fått något svar. Idag har jag svaret i min e-postlåda. Det lyder så här:

REGERINGSKANSLIET
Miljödepartementet

Informationsstaben

M2010/2350/A/Br

Hej Monica!

Tack för ditt e-brev till Miljödepartementet om kvicksilverförbudet.

Du undrade bland annat över hur det kommer sig att vi trots kvicksilverförbudet använder varor som innehåller kvicksilver, t ex vaccin.

Det generella kvicksilverförbudet, som gäller från den 1 juni 2009, innebär att kvicksilver och varor som innehåller kvicksilver inte får släppas ut på den svenska marknaden. Det är också förbjudet att använda kvicksilver inom till exempel tandvård och inom den så kallade klor -alkaliindustrin. Det svenska förbudet omfattar däremot inte sådana varor som redan regleras i harmoniserande EG- lagstiftning, såsom humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, batterier, lysrör och lågenergilampor. Belysning och ljuskällor omfattas av RoHS-direktivet (direktiv 2002/95/EC om elektriska och elektroniska produkter), och berörs inte av det svenska förbudet mot kvicksilver. Genom kvicksilverförbudet sträcker sig Sverige så långt det går när det gäller att införa förbud nationellt. Lågenergilamporna regleras som sagt på EU-nivå, men Sverige driver frågan om att minska kvicksilverinnehållet i dem i den pågående översynen av gränsvärden för kvicksilver. På sikt är dock förhoppningen att alternativ ska kunna tas fram så att kvicksilver inte ska behövas i ljuskällor. Sverige har fått gehör inom EU för att det är viktigt att märka lågenergilamporna med kvicksilverinnehåll. Detta möjliggör för konsumenterna att välja den lågenergilampa som innehåller minst kvicksilver.

På Miljödepartementets webbplats har vi samlat vanliga frågor och svar kring kvicksilverförbudet, http://www.regeringen.se/sb/d/11490. Dessutom kan du läsa mer i det faktablad som vi tagit fram, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/118538.

När det gäller kvicksilver i vaccin så är Läkemedelsverket den myndighet som godkänner läkemedel, till exempel vacciner och antibiotika, som ska säljas i Sverige. På Läkemedelsverkets webbplats finner du frågor och svar om hjälpämnen i läkemedel, www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Vad-ar-ett-lakemedel/Hjalpamnen-i-lakemedel/.

Med vänlig hälsning
...

Svaret på frågan av vilken anledningen Sverige valt att förbjuda kvicksilver fick jag inte. Därför kunde jag inte heller få svar på mina följdfrågor:

- om svaret på första frågan är att kvicksilver är farligt, direkt skadligt, vilket jag drar slutsatsen av efter att ha läst texten kring förbudslagstiftningen och hur där slutförvaring av kvicksilver beskrivs ska ske undrar jag:

- hur kommer sig det att kvicksilver är så farligt att det totalförbjuds ena dagen och andra dagen låter man hela svenska folket injecera det direkt in i kroppen?

Förmodligen finns det inget vettigt svar!

Vad är kunskap?

2010-05-27T11:40:00.002+02:00

Framtidens lärande-Troed Troedsson from diu redaktion on Vimeo.

Repris

2010-05-16T16:08:00.001+02:00

Repris, originally uploaded by M.Olsson.

Ännu en dag i idrottens tecken %)

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

I solen

2010-05-15T19:00:00.001+02:00

I solen, originally uploaded by M.Olsson.

Avslutar innesittardagen med en Anna Red Ale i solen tillsammans med trevligt sällskap.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Glassväder idag

2010-05-15T15:04:00.001+02:00

Glassväder idag, originally uploaded by M.Olsson.

...visst hade det varit en perfekt glassätardag idag...men det får bli en annan dag...

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Tävlingen har börjat

2010-05-15T11:29:00.001+02:00

Tävlingen har börjat, originally uploaded by M.Olsson.

...spännande fortsättning följer...

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Då var det dags igen

2010-05-15T09:59:00.001+02:00

Då var det dags igen, originally uploaded by M.Olsson.

...mot Munktellarenan!

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Trevliga Torshälla

2010-05-08T18:00:00.006+02:00

Fredagens bartenderpass gav 80 spänn i dricks. Det retar mig! Inte för att jag hunnit göra av med pengarna - hela lördagen har gått åt till att städa bordtenniskansliet och inget annat - MEN jag vill gärna bräcka min bästa bartendervän som har ett dricksrekord på 125 spänn!

Nåväl, full ölserveringsfart på föreningspuben hela fredagkvällen - full städfart på bordtennisklubben hela lördagen. Gissa om jag blev glad när jag kom hem sent lördag eftermiddag och hittar en Torshälla dubbelbock i kylskåpet!

Betyg: Nu har äntligen Torshälla fått upprättelse - Torshälla är stadsdelen som Gud glömde - eller åtminstone som vi Eskilstunabor vill glömma så fort vi kan ;) Torshälla dubbelbock är en rödsvart maltig god lager som har en lätt chokladkaramell smak med en god söt eftersmak. Aldrig någonsin kunde jag tro att Torshälla skulle bli min favorit - men nu är det så.

Att ta ut segern i förskott

2010-05-06T19:45:00.008+02:00

Nu har jag nio godkända inlämningsuppgifter av tio bakom mig på min kvalitets- och verksamhetsutvecklingskurs.

Det är läge att fira. Det är läge att ta ut segern!

- Vaddå - ska det firas och tas ut segrar nu INNAN du har säkrat dina nya goa 15 högskolepoäng? Fira segern kan du göra först när du har den bevisad i tryckt format på arkivbeständigt papper vilandes i din hand, säger vän av kronologisk ordning.

Vän av kronologisk ordning har aldrig varit med förr.

Det har jag.

Det gäller att alla tillfällen att ta ut segrar i förskott. För den som inte tar ut segern i förskott kanske aldrig får ta ut någon seger. Och hur kul är det? Den som tar ut segern i förskott och sedan kan ta ut segern igen har ju varit smart och tagit chansen att fira två gånger. Den som inte kan ta ut någon seger men som haft förstånd att ta ut segern i förskott har ju åtminstone firat en gång.

Så jag ser till att fira när jag kan - jag tar ut segern i förskott. Efter att jag gjort det ska jag börja skriva på inlämningsuppgift 10. Och att fira ger energi - det är bra - man ska ju orkar kämpa ända till slutet så att man får fira igen:

Bildnot:

Image: Suat Eman / FreeDigitalPhotos.net

Äsch då

2010-05-02T07:43:00.006+02:00

Det gick inte så bra för svenska hockeylandslaget när de spelade i Globen igår. De fick stryk med 4-2 av Ryssland. Fast jag är inte ledsen för det - egentligen. Halva nöjet, eller lite mer, med att glo på hockey live är allt annat runt omkring.

Varför Sverige fick spö är svårt att säga: var de dåliga eller var Ryssland bra eller var det både och. Jag vet inte mer än att annat var det när jag själv var i branschen, se ovan bild. Eller var i branschen och var i branschen - förmodligen använde jag och brosan klubborna till att slå varandra i huvudena med, därav hjälmarna.

Vad jag vet är att Honken, som också hade hjälm på den tiden, inte släppte in några mål i onödan. Det bästa på hela matchen är förresten när spelarna släpps in på plan:

Så skulle jag också vilja ha det på morgonen när jag kommer till jobbet; jubel, applåder, glad musik, bomber och granater. Snacka om välkomsthälsning.

P.S till jobbarkompisarna. Jag förstår om ni inte kan fixa en sådan påkostad välkomstcermoni varje morgon. Men kanske kan ni tvinga någon stackars försynt prao att stå och vifta med ett tomtebloss och viska ett knappt hörbart välkommen någon gång då och då.

P.S igen: få bara ingen inspiration av publikens buande när Team Russia kommer in på plan.

Heja Sverige!

2010-05-01T15:08:00.001+02:00

Heja Sverige!, originally uploaded by M.Olsson.

Sverige-Ryssland spelar i Globen, och alldeles snart startsignal...heja Sverige!

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Små gulliga humoristiska underdogberättelser

2010-04-29T21:24:00.011+02:00

Karin Brunk Holmqvists böcker är gulliga små berättelser om människor som lever enkla liv och som inte kräver mycket av tillvaron.

Samtliga berättelser är uppbyggda på samma sätt men såklart med olika teman. I den för mig sistlästa, Sirila gentlemän sökes, får två äldre damer flytta från sina hus då kommunen bestämt att dra en väg just över deras bostäder.

De här två äldre damerna lyckas med list, fast mest med ren skär bondtur, få kommunen att ändra vägdragningen, vilket inte bara gynnar damerna som får flytta tillbaka utan också en arbetslös kvinna som kan starta vägkrog där nya vägen istället ska gå. Under berättelsen gång är det inte bara den kommunala detaljplaneringen som ritas om utan damernas liv berikas och förändras tack vare kommunens ursprunliga idé.

De fyra böckerna; Villa Bonita, Potensgivarna, Rappsbaggarna och Sirila gentlemän sökes har ungefär samma upplägg; enkla människor som är, eller hamnat i underläge, men som inte bara lyckas slå tillbaka utan som också har rätt kul under tiden.

Betyg: lättlästa, gulliga och humoristiska böcker med förutsägbara slut. Men vad gör det - alla gillar vi när den lilla människan står på sig och slår tillbaka - för vem har inte själv känt känslan av att det är vi mot världen:

En helt ovanlig tisdag

2010-04-28T20:58:00.004+02:00

En helt ovanlig tisdag avslutades med Moules & frites, musslor kokta i öl, fänkål, blekselleri, gul lök, vitlök, örter och massor av grädde, som sköljdes ned med en hembryggd Orange Ale på Monks café.

Fram för fler ovanliga tisdagar!

Lördag med Jackie Brown

2010-04-24T19:44:00.001+02:00

Lördag med Jackie Brown, originally uploaded by M.Olsson.

En arbetsintensiv lördag avrundas tillsammans med en god Jackie Brown betyg 3 +.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Har jag fått pippi eller...

2010-04-23T16:38:00.001+02:00

Har jag fått pippi eller..., originally uploaded by M.Olsson.

Utsikt från mitt arbetsrum en helt vanlig fredageftermiddag.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Jag bara undrar

2010-04-19T19:48:00.006+02:00

E-post skickat till två tjänstemän på miljödepartementet dagens datum:

Hej!

På er webbplats kan jag läsa att: Regeringen förbjuder all användning av kvicksilver i Sverige

"Regeringens beslut innebär att varor som innehåller kvicksilver inte får släppas ut på den svenska marknaden."

Jag kan också läsa på krisinformation.se att vaccinet mot den nya influensan innehåller kvicksilver.

På samma webbplats fortsätter jag att läsa att förbudet 1 juli undantog kvicksilver i läkemedel.

Jag har ett antal frågor:

- varför, på vilken grund, infördes kvicksilverförbudet 1 juli 2009?

- vad innebär ordet all, som finns i rubriken på er webbsida om förbudet. Jag undrar med anledning av att krisinformationswebben (som jag förstår ni också står bakom) talar om undantag från förbudet som alltså skulle omfattade all?

- om svaret på första frågan är att kvicksilver är farligt, direkt skadligt, vilket jag drar slutsatsen av efter att ha läst texten kring förbudslagstiftningen och hur där slutförvaring av kvicksilver beskrivs ska ske undrar jag:

- hur kommer sig det att kvicksilver är så farligt att det totalförbjuds ena dagen och andra dagen låter man hela svenska folket injecera det direkt in i kroppen?

Hjälp mig att förstå önskar undertecknad

Bildnot:

Det fina frågetecknet har jag hittat på flickr.com under creative commons för att sedan låna den av http://www.flickr.com/photos/crystaljingsr/ / CC BY-NC 2.0

Fy skäms på er!

2010-04-17T08:09:00.011+02:00

Jag har ett Hemköpskort.

Klart jag har ett Hemköpskort - jag tillbringar ju mer tid på Hemköp i veckorna än någon annanstans. Alltid är det något som ska handlas, alltid är det något som är slut, alltid är jag hungrig...

Häromdagen skickade Ikanobanken, som på något sätt är inblandad i mitt Hemköpskort, ett brev till mig. I brevet fick jag veta att "nu har ditt kort blivit ett ännu tryggare sätt att betala, med Ikano Betalskydd".

Inte nog med det:

"Du har valt att ansluta dig till Ikano Bank Betalskydd enligt nedan..."

Nog för jag gör massa konstiga och orationella saker - men jag brukar åtminstone komma ihåg dem. Och jag är helt säker på att jag INTE tecknat någon försäkring på sista tiden. Vad sjutton är det här? Vem är det som tecknar försäkringar i mitt namn? Den rackarn ska jag ha tag i. Den rackarn ska jag mosa...

Sagt och gjort - dagen därpå slog jag, i ett rätt upprört tillstånd, Ikano Banks kundservice telefonnummer.

- Hej, börjar jag artigt och talar samtidigt om vem jag är.

- Jag är tämligen upprörd, fortsätter jag. Någon j*vel har tecknat en försäkring i mitt namn. Och nu vill jag veta vem f*n det är, fortsätter jag och känner hur jag bara blir mer och mer förbannad varför jag använder samliga svordomar jag kan i en och samma mening.

- Ja, då ska jag se, svarar den kvinnliga Ikano-Banks-Kundservice-anställda från andra sidan tråden.

- Ja, det är du, fortsätter hon. I samband med de två sista Hemköpsinbetalningarna har du betalat in för försäkringen.

- Vad i hela friden säger du, säger jag. Menar du på fullt allvar att jag har tecknat en försäkring för att du kommit på den lysande idén att lura på mig en försäkring genom att, lite i smyg, skriva dit en extra rad på min faktura - är du seriös?

- Du har valt att betala in avgiften och det fanns information med i fakturabrevet, fortsätter Ikano-Banks-Kundservice-rösten.

- Jag säger upp försäkringen här och nu och så vill jag prata med CHEFEN, säger jag tvärförbannad.

Försöker människan få mig att tycka att det är mitt fel att jag tecknat en försäkring genom deras tveksamma smygförsäljningsmetoder - så mycket skit tar jag inte!

- Jag registrerar att du säger upp din försäkring nu, säger kvinnan lungt. Kanske är hon van med sådana här samtal, vad vet jag. Vill du framföra klagomål så skriver du till oss.

- JAG VILL TALA MED CHEFEN! fortsätter jag nu med stora bokstäver.

- Det går inte - du får skriva ett brev till oss, fortsätter kvinnan benhårt och jag tycker mig höra ett litet hånflin.

- Vaddå, har ni ingen CHEFEN, frågar jag vidare.

- Vi arbetar inte så - du får skriva ett brev.

Ok, jag ger mig. Inte sjutton tänker jag skriva ett brev till den anonyma Mållgan-CHEFEN - just nu har jag mer lust att skriva ett brev till PlusSverker.

Fy skäms på er Ikano-banken - lura pålitliga kunder på detta sättet. Inte vill ni att vi kunder ska försvinna?

Bildnot:
Tummen ned har jag lånat av Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Sedan är det en bild på brevet som gjorde mig så förbannad.

Musikfilmnot:
Kents låt "Dom som försvann" kan man tolka på flera sätt. Ikano-banken får göra det ur ett kundperspektiv.

Eskilstuna kommun - eskilstuna.se bland de bästa medborgarwebbarna

2010-04-13T15:16:00.000+02:00

Eskilstuna kommun - eskilstuna.se bland de bästa medborgarwebbarna

Medicin som gör dig sjukare

2010-04-12T20:09:00.011+02:00

I dagens lokaltidning kan jag läsa om en medicin som kan göra mer skada än nytta.

Den kallas för antibiotika.

Det har länge varit känt att antibiotika inte hjälper mot virussjukdomar - antibiotika är nämligen bakteriedödande. I samma notis kan jag också läsa att:

"Oftast klarar kroppen av även bakterieinfektioner på egen hand, om de inte är alltför svåra. Vid exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation, halsfluss och luftrörskatarr har antibiotika som regel inga eller mycket blygsamma effekter."

Där ser man. Undra hur många gånger den samlade svenska befolkningen tagit antibiotika helt i onödan. Och att ta antibiotika i onödan är till och med den samlade svenska läkarkåren överens om är direkt skadligt:

"Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. Många av de nyttiga bakterierna som finns i kroppen stryker med och kan ge plats åt resistenta bakterier som kan ge svårbehandlade infektioner."

Hua, det här vill ju ingen vettig människa vara med om.

På samma lokala tidnings webbplats läser jag idag om sörmländska ungdomar. De blir allt fler av dessa som medicinerar med antidepressiva läkemedel.

Nu undrar vän av ordning, läs undertecknad, vad som händer i kroppen när man behandlar med antidepressiva läkemedel i onödan, vilket torde vara de flesta gångerna som man behandlar med dessa läkemedel överhuvudtaget...alltså utifrån dragna slutsatser från hur det har behandlats med antibiotika högt och lågt genom tiderna - rätt ofta i onödan alltså - för det är slutsatsen med tanke på att öroninflammation, bihåleinflammation, halsfluss och luftrörskatarr räknas som i onödan.

Den som har svaret på det, alltså vad som händer med kroppen om man behandlar med antidepressiva läkemedel i onödan är psykriatrikerna Hyla Cass, tidigare verksam som docent vid UCLA. Hon menar att psykofarmaka inte bara är giftigt utan också personlighetsförändrande och beroendeframkallande.

Hon tycker istället att man först ska göra en ordentlig medicinsk undersökning i syfte att hitta grundproblemet, därefter behandlar man detta med korrekt medicin och näring. Det är alltså inte framgångsrikt att trycka tillbaka symptom med kemiska preparat.

Lyssna till Hyla Cass här. På kommittén för mänskliga rättigheters webbplats finns filmsnutten översatt till svenska.

Bildnot:

Pillerburken har jag lånat av

Image: m_bartosch / FreeDigitalPhotos.net

Jag vet inte om det är kemiska läkemedel i kapslarna eller naturläkemedel.

Första textklippet kommer från Eskilstuna Kuriren dagens datum och andra från ekuriren.se också dagens datum.

Hur tänkte jag då?

2010-04-11T12:50:00.014+02:00

- Det känns helt underbart att bara ha två inlämningsuppgifter kvar att göra på kursen, tänker jag under tiden jag läser in kurslitteratur för att kunna göra den 9:onde, av 10, uppgifter på kursen Kvalitets- och verksamhetsutveckling som jag läst sedan hösten.

- Ja, det finns ju lite andra saker jag vill göra också, fortsätter jag tänka. Läsa "vanliga" böcker, träffa vänner jag aldrig hinner träffa, spela lite golf, gå promenader, börja måla i akryl, sjunga i kör, bara göra det som faller mig in utan att ha dåligt pluggsamvete...

- Hum, ja just det, tänker jag vidare. Jag som anmälde mig, under värsta obegränsade entusiasmruset, till ännu en kurs i höst - Kommunikation och Human Resource Management, 7.5 poäng.

Hur tänkte jag då?

- Du tänkte att du egentligen ville läsa in en magisterexamen genom att läsa programmet Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation. Men så tänkte du att det inte är läge för studier på D-nivå just nu, även om det verkar jätteintressant och urkul.

- Jaha, så jag tänkte aldrig tanken att "göra ett studieuppehåll" någon termin eller så?

- Jo, det gjorde du, fast du hann inte mer än tänka färdigt den tanken innan du anmält dig till ännu en kurs.

- Ok, tänker jag, och återgår till min 9:onde inlämningsuppgift där kundorienterad verksamhetsutveckling är i fokus.

Kundorienterad verksamhetsutveckling är Svensk kvalitetsutmärkelsens modell för "kännetecknandet för framgångsrika organisationer". En av de grundläggande värderingarna i modellen är kompetensutveckling. En annan är ständiga förbättringar.

Och så mycket har jag lärt mig att det krävs ständiga förbättringar för att fortsätta vara bra. Fast jag ägnar mig inte bara åt kompetensutveckling för att fortsätta vara bra utan också för att det är kul!

Jakten på kunskap går alltså vidare...

Bildnot:

Bilderna, förutom den översta, är från boken "Kvalitet från behov till användning" skriven av Bo Bergman och Bengt Klefsjö. Riktigt bra bok - rekommenderas!

Den översta är från min pluggplats som innehåller massor av böcker, papper och familjens äldsta dator - må den funka ännu en pluggtermin till!

Lokala inlärningsproblem...nu igen

2010-04-10T17:15:00.015+02:00

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. I nästan 80 procent av Sveriges kommuner är det en större andel pojkar än flickor som inte klarar att komma in på gymnasiet, kunde man läsa på svt:s webbplats den 13:e januari i år.

Dagen efter, alltså den 14:e januari, skrev Sydöstran att forskning visar att pojkar som ägnar fritiden åt datorspel och Internet har bättre ordförråd i engelska än flickor.

– När man spelar dataspel så tvingas man både prata och skriva, man kan göra det i en miljö där man är trygg och det ger mycket repetition. Så dataspel är inte dåligt för engelskan, åtminstone, säger Pia Sundqvist, lektor i engelska som genomfört tidigare nämnd forskning under ett läsår med 80 elever i årskurs nio, till tidningen Metro ett par månader senare.

Ja, vad drar jag för slutsats av ovan? Att pojkar kan lära lika bra som flickor och att pojkar har lokala inlärningsproblem i skolan - i andra lokaler går inlärningen finfint!

Så vad göra?

Fredrik Svensson intervjuar på sin blogg Anne-Marie Körling som arbetar som grundskolelärare. Hon säger:

"Eleverna lär sig att språk är ämnen och inte kommunikationsredskap eller möjligheter att såväl förstå en annan människa, komma i dialog med denna, ingå i textvärldar, filmer, youtube, teater... sociala arenor, internet och digitala spelplaner."

Hon fortsätter:

"Jag tror att vi ska ta vara på den kraft som finns i elevernas görande utanför skolan - i spel, i musik, i skrivande - och inte värdera detta som något sämre utan se det som tillförande. Jag tror inte att världarna ska delas upp utan inkluderas. Mina elever har grubblat på sina World of Warcraftproblem - den diskussion jag då för med dem är uteslutande på engelska."

Jaha, där ser man! Ta in elevernas verklighet i skolan...

Det som alltså behöver göras är att digitalisera skolan. Då kan inte bara pojkar utan även flickor lära sig mycket mera!

Bildnot:
Första bilden har jag fått låna av

Image: graur razvan ionut / FreeDigitalPhotos.net

och även andra kommer från

Image: FreeDigitalPhotos.net

Textnot:
Vaddå lokala inlärningsproblem...nu igen? I somras läste jag en bok om en flicka som hade jätteproblem att lära sig matte i skolan men när hon hjälper till i sin pappas affär på fritiden räknade hon utmärkt. Så lokala inlärningsproblem kan alltså även drabba flickor. Hua!

Fredagsmys med Nyfors

2010-04-09T20:00:00.001+02:00

Fredagsmys med Nyfors, originally uploaded by M.Olsson.

En härlig nybryggd Nyfors InnesittarBärs avslutar veckan...mums.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Häxa bakom baren

2010-04-04T17:40:00.001+02:00

Häxa bakom baren, originally uploaded by M.Olsson.

Välkomna till Ölkulla :)

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

1:a pris i funktionärsskap

2010-04-04T10:38:00.001+02:00

1:a pris i funktionärsskap, originally uploaded by M.Olsson.

Utmattad och utsliten funktionär tar emot första pris i form av överbliven pokal, en kopp kaffe och tre vaniljrån.

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.

Ute skiner solen

2010-04-03T16:42:00.001+02:00

Ute skiner solen, originally uploaded by M.Olsson.

...och inne sitter jag :)

Sent from my Sony Ericsson XPERIA™ X1.